En allt större andel av svensk vapenexport går till diktaturer. De röda staplarna.

Det svenska stålet biter – Svenska vapen används nu mot civila i Myanmar

Hörde den 23 april, ett kort inslag på Sveriges Radio P1 att det svenska granatgeväret Carl Gustaf används mot civila mål i Myanmar av landets militärjunta.

Redan på 1980-talet avslöjades att vapnet hade sålts till landets militär och användes i strider mot rebellgrupper i landet.

Myanmar kallades tidigare Burma. Det officiella namnet Myanmar antogs av militärjuntan 1989. Så när svenska vapen såldes till Burma 1980 var landet redan en militärdiktatur som stred mot rebellgrupper. Men det hindrade inte svensk vapenexport då heller.

Flera av de granatgevär som nu använts har stämplar med FFV och är således från tiden då Carl Gustaf tillverkades i Eskilstuna.

Så nu hamnar Eskilstuna på “världskartan” igen på ett mindre smickrande sätt. Om man nu inte tycker det är smickrande att denna svenska vapenkonstruktion gjort sensation och nu sprids över världen:

“Granatgeväret Carl-Gustaf har blivit en exportsuccé som erövrar världen”, skriver MilitärHistoria.

“Det svenska stålet biter” i rubriken kommer från den kända dikten “Karl XII” som Esaias Tegnér skrev 1818 som en hyllning till hundraårsdagen av “hjältekonungens” död:

“Kung Carl den unge hjelte,
han stod i rök och dam.
Han drog sitt svärd från bälte
och bröt i striden fram.
”Hur Svenska stålet biter
kom låt oss pröfva på.
Ur vägen, Moscoviter!
Friskt mod, I gossar blå!”

En del hävdar att namnet Burma kommer från den brittiska kolonialtiden då landet kallades så. Men det är inte hela sanningen:

“De brittiska kolonisatörerna hittade inte på namnet Burma. Däremot ritade de Burmas nuvarande gränser och förde ett geografiskt område samman som tidigare ej varit enhetligt styrt eller ens en del av samma rike… Burmas gränser, som på så många andra håll i världen, är till stor del en kolonial produkt”, skriver Svenska Burmakommittén (se lästips).

Något att reflektera över – att många av de konflikter vi ser idag är konsekvenser av kolonialmakternas maktstrider, uppdelningar och gränsdragningar som inte tog någon hänsyn till etniska, språkliga, religiösa eller kulturella faktorer. Att det är konsekvenser av detta vi ser än i dag.

Till och med namnändringen från Burma till Myanmar orsakade protester.

Så blir det när kolonialmakterna skapat “krutdurkar” lite här och var runtom i världen.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like