Idag åkte jag för att ta en titt på och fotografera Sveriges största solcellspark som ligger vid Härad i Strängnäs kommun.
Det visade sig att den enorma anläggningen ligger i en sänka, så det gick inte att få till några bilder som visar hur stort området är. Möjligen om man klättrar upp på ett berg på andra sidan motorvägen att man kan få till en bild. Men det struntade jag i med tanke på snö, is och halka.
Vad jag däremot kom åt att fotografera är en stor skylt, eller ska man säga informationstavla, som visar “Strängnäs i ett nötskal”. Skylten står intill solcellsparken längs den gamla vägen Eskilstuna-Strängnäs.
Man ser Strängnäs domkyrka som “är en treskeppig gotisk tegelbyggnad som ersatte en ursprunglig senvikingatida träkyrka. Strängnäs var biskopssäte redan på 1100-talet… Kyrkan anses vara den svenska domkyrka som har kvar mest av sin medeltida karaktär”, läser jag i Wikipedia.
På skylten ser man också Strängnäs väderkvarn som ligger på Kvarnkullen inte långt från domkyrkan.
Kvarnen är förklarad som byggnadsminne av länsstyrelsen i Södermanlands län eftersom den har ett “stort kultur- och lokalhistoriskt intresse”.
Man ser även en hög bro, Strängnäsbron, som invigdes 1981, längs väg 55 mot Enköping. Totalt är bron 1 162 meter lång och har segelfri höjd på 26 meter. På krönet av bron har man en fantastisk utsikt över det gamla Strängnäs med domkyrkan och väderkvarnen. Tyvärr går det inte att stanna på bron för att fotografera.
Vad som förvånar är att det finns några gula rosor på skylten “Strängnäs i ett nötskal”.
En insändare i Eskilstuna-Kuriren 23 januari ger svaret (vilket var en av anledningarna till att jag åkte dit för att fotografera):
Det var “Vår Strängnäspoet Bo Zetterlind som myntade devisen ‘Strängnäs de gula rosornas stad’, men var finns dessa rosor idag”, skriver Margareta Meijer i sin insändare där hon beklagar att det inte finns en enda gul ros kvar i Bo Zetterlindparken.
Så nu vet vi varför det finns gula rosor på skylten man ser vid Härad när man närmar sig Strängnäs.
Poeten och författaren Bo Zetterlind (1923-1991) föddes i Växsjö, men kom att bo i Strängnäs, där han också avled.
Ett av hans kanske mest unika verk är de poem har tillägnat de 47 klockorna i klockspelet i Västerås stadshus. Varje klocka, från den största “Stor-Dum” med sina 2 410 kilo till den minsta “Tummetott” på 11 kilo, har fått varsin dikt som står att läsa på respektive klocka. På den största klockan:
Stor-Dum heter jag.
Jag är den som ringer in din arbetsdag.
Livet är en evig möda.
En gång slår jag vid din grav
För många av oss är kanske Bo Zetterlind mest känd för att ha gjort den ursprungliga översättningen från grekiska till svenska av Mikis Theodorakis: “En sång om frihet”:
Det finns ett hav, som ingen ser,
det finns en grav, där ingen dör,
det finns en sol, som ej går ner,
det finns en strand i varje själ.Och om du vill ditt väl förstå
och vara fri, när molnen gå,
så bygg en värld att leva i,
nu gäller det ditt liv, ditt eget liv!Det finns en värld, som ej förgår,
det finns ett brev, som ingen läst,
det finns en vind, som allt förstår,
det finns en frihet utan sår
Lästips:
- De gula rosorna i Strängnäs är borta. Insändare Eskilstuna-Kuriren 23 januari 2022.
Lyssnartips:
- En sång om frihet. Finns med Arja Saijonmaa och med Sven-Bertil Taube. YouTube.
PS. Solcellsparken är på 45 hektar, vilket motsvarar cirka 90 fotbollsplaner. Den har 50 000 solpaneler. Elproduktionskapaciteten är 18 gigawattimmar.
Rolf Waltersson
