I samband med en debatt som sändes på radions P1 igår hävdade Vänsterpartiets Håkan Svenneling, riksdagsledamot och medlem i riksdagens utrikes- och försvarsutskott, att hans parti inte ställer sig principiellt avvisande till ett avtal med USA om att USA:s krigsmakt får tillgång till militära baser i Sverige.
Avtalet, som redan är signerat av Sveriges och USA:s krigsministrar skall inom kort behandlas av Sveriges Riksdag, och för ett slutgiltigt godkännande krävs då bifall från minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter.
Svenneling gjorde i debatten klart att det inte är ett avtal i och för sig, med USA om USA-baser i Sverige, som enligt V-ledningen är problemet. Det han och Vänsterpartiets ledning är kritiska mot är delar av innehållet. Främst att det i avtalet inte finns en klausul om att kärnvapen inte får föras in på svensk mark och i svenska vatten, och att den US-amerikanska personalen enligt avtalet skall ställas över svensk lag och att USA-militärer därför inte kommer att kunna ställas inför svensk domstol när och om de begår något brott.
Svenneling meddelade att hans parti inför att avtalet kommer upp i riksdagen skall lämna in en egen motion med ändringsförslag.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen har genom sin ordförande Kerstin Bergeå i en SVT-intervju kraftfullt vänt sig mot avtalet:
– Det handlar ju om svenskt territorium. Att öppna upp för en främmande makt, för USA, att få rätten till våra militärbaser – 17 stycken. Det är en otrolig omläggning av svensk säkerhetspolitik som svenska folket inte känner till, eller vet vad det kommer innebära.
Bergeå är också upprörd över det kuppartade förfarandet:
– Det har inte pratats någonting om att ingå i ett djupgående militärt avtal med USA. Det är något som skett helt under radarn för oss vanliga medborgare. Vi är oroliga att Sverige blir ännu större del av en kärnvapenupprustning i världen och att svenska folket inte har fått komma till tals.
När eFOLKET talar med Åke Eriksson, ordförande i Stockholms fredsförening (lokalavdelning inom Svenska freds- och skiljedomsföreningen) och även medlem i Vänsterpartiet är även han upprörd:
– Vänsterpartiet har sagt att man är emot svenskt NATO-medlemskap därför att man vill att Sverige skall vara alliansfritt. Hur kan man då avstå från att rakt upp och ner avvisa ett sådant här avtal med en kärnvapenbestyckad supermakt med dokumenterat aggressiva geopolitiska ambitioner?!
Åke Eriksson är också kritisk till hur hans partis ledning agerat i NATO-frågan:
– Partiledningen har följt medlemmarnas bestämda mening, och sagt att man inte anser att Sverige skall ansluta sig till NATO. Men samtidigt har ledningen utan att tveka slutit upp bakom planerna på en stor ökning av de militära utgifterna. Miljarderna ska ösas in i det militärindustriella komplexets vidöppna gap, vilket nu betyder omkring 135 miljarder årligen. Och detta handlar om att uppfylla det krav som NATO ställt på medlemsstaterna: Minst två procent av bruttonationalprodukten. Vår ordförande Nooshi Dadgostar har ju till och med sagt att hon tror att det kan behövas en hel del miljarder till, utöver dem som krävs för att uppfylla NATO:s begärda miniminivå.
Åke Eriksson är av uppfattningen att ledningens “motstånd” mot svenskt NATO-medlemskap endast är formellt:
– Partiledningens linje är uppenbarligen att nu handlar det om att “gilla läget” och inte göra sig “omöjliga” inför NATO-kramarna i sosseledningen. Men här har V-ledningen inget stöd från majoriteten av medlemmarna. Och vi får inte heller glömma att också väldigt många socialdemokrater inte alls följt med sitt partis ledning i svängningen mot militarism och uppgivandet av politiken för alliansfrihet. Många sossar ser vad NATO är, och de håller fast vid Palme-linjen.
eFOLKET har också förhört sig med flera vänsterpartimedlemmar i Eskilstuna. Samtliga har ställt sig bestämt avvisande till att partiet under några omständigheter ska acceptera ett avtal med USA om tillgång för USA:s krigsmakt till militära baser i Sverige.
