Mitt ekologiska ägg. 0=ekologiskt. SE-Sverige. 392 producenten.

Som en äggsjuk höna

Min mamma som föddes 1916 var lantbrukardotter. Jag minns sommarloven på gården Vida strax utanför Nyköping. Jag minns hönsen som sprang lösa på lagårdsbacken och dyngstacken och sprätte runt och letade mat. Det var mask och andra småkryp och det var frön växter av alla de slag. Jag fick lära mig att när hönsen åt mycket blad från brännässlor blev gulan extra gul. De nybakade bullarna såg ut som saffransbullar.

Jag har också ett minne av skolplanscherna på 1950-talet som visade livet på landet. Såna där överdrivet idylliska bilder där solen alltid skiner, alla vara glada, djuren hoppade och skuttade och allt var frid och fröjd. Ungefär som Astrid Lindgrens “Alla vi barn i Bullerbyn”.

När mina föräldrar på äldre dar köpte ett enkelt litet torpställe mellan Eskilstuna och Kungsör, skaffade de höns. Det var en tupp och ett tiotal hönor som fick springa lösa i en stor inhägnad.

Höns är sociala om de får leva sitt naturliga liv. Varje kväll när det var läggdags stod de i kö för att hoppa upp i pappas knä för att bli kliade en stund. Jag har en svartvit bild från ett av dessa tillfällen.

Detta är mina barn- och ungdomsminnen av hönsen och livet på landet. Kanske en något idyllisk och efterkonstruerad minnesbild?

Hur lever dagens värphöns?

När jag nu ska inta mitt kokta morgonägg tittar jag förstrött på stämpeln på ägget. Alla ägg har numera en stämpel. Jag blev lite nyfiken så jag började söka information om vad siffrorna på ägget betyder.

Första siffran på mitt ägg är en nolla. Den siffran anger “produktionssättet”.

0 = Ekologisk produktion, vilket betyder att det får vara max 3 000 djur per avdelning. Hönorna får vistas utomhus i gräsbevuxna rastgårdar, men det är tillåtet att ha dem inomhus vintertid. De har större möjlighet att få utföra naturliga beteenden utomhus. De ska ha tillgång till grovfoder som rotfrukter, spannmål och hö.

Bara 16 procent av våra värphöns har det så.

1 = Frigående höns, som även har möjlighet att vistas utomhus. Men det är inte samma krav på föder som gäller för ekologisk produktion. Ofta får de fiskmjöl som foder när det är svårare att få fram ekologiskt foder.

Ungefär 3 procent av värphönsen lever så.

2 = Frigående inomhus. 67 procent av våra värphöns går inomhus i stora stallar där det kan finnas upp till 20 000 höns. De kan röra sig fritt, men de får aldrig se dagens ljus. Men det är inte lätt att röra sig fritt när det är trångt om utrymme. Avföringen blir kvar hos djuren och samlas i ströbädden vilket ökar risken för parasiter och sjukdomar. Trängseln medför också “fjäderplockning” som får stora konsekvenser.

Det är inte alls lika kärleksfullt som hönan Agda som blev fjäderplockad av den kärlekskranka tuppen i Cornelis Wreeswijks visa.

3 = Burhöns. Här trängs 8-10 höns i en bur som är så liten att varje höna får ungefär ytan av ett A4-ark att röra sig på. Det finns inte ens utrymme att flaxa med vingarna. De går på nätgolv så att gödseln avskiljs och risken för sjukdomar och parasiter minskar.

4 procent av värphönsen är burhöns enligt Råd & Rön. Enligt SVT Nyheter är det 16 procent.

Det var på 1980-talet Astrid Lindgren drev en kampanj om att burhöns skulle förbjudas. Hon fick löfte av statsminister Ingvar Carlsson (S) att burarna skulle förbjudas – att hönsen skulle släppas fria.

Det slutade visst med att utformningen av burarna skärptes en aning så att hönsen fick sittpinne och sandbad. Men fortfarande lika trångt. A4-ark är 21×30 centimeter.

Dagens värphöns är framavlade så att de i genomsnitt lägger cirka 300 ägg om året. Efter 2-3 år har de “gjort sitt” och är inte längre lönsamma.

Under mer normala förhållanden kan hönor bli både 10 år och en bra bit däröver.

Det är kanske en ringa tröst för de svenska hönsen att veta att höns i många andra länder lever under sämre förhållanden.

I naturen är det vanligt med max 10-15 hönor i varje grupp. Och en del menar att detta är en lagom storlek också för våra tamhöns – en tupp och cirka 10-15 höns. Att hålla tusentals hönor tätt tillsammans är inte naturligt och det rubbar hönsens naturliga beteenden.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar