Ska en tidning bara skriva “det som läsarna vill ha”? – Eller bör man ha en mission, ett uppdrag, att utföra?

För att göra en lång historia kort. I Eskilstuna fanns tidigare två lokala dagstidningar. Det var Eskilstuna-Kuriren (E-K) och Tidningen FOLKET.

Eskilstuna-Kuriren, som grundades 1890, är liberal, eller “oberoende liberal” som man nu kallar sig.

Som en reaktion och protest mot Eskilstuna-Kurirens linje att huvudsakligen företräda kapitalets och arbetsgivarsidans syn på saker och ting bildade arbetarrörelsen 1905 en egen tidning. Det var den socialdemokratiska tidningen FOLKET. Eller för att citera de första raderna i den första utgivningen av FOLKET 25 augusti 1905:

“Från och med denna dag har det arbetande folket i Sörmland ett eget organ. Det har länge saknats ett sådant. Vid mångfaldiga tillfällen har bristen på en egen, af inga kapitalistiska hänsyn bunden, fri och arbetarnas sak fullt trogen tidning varit utomordentligt kännbar”.

—Citat ur Sörmlands-Kuriren (sedemera FOLKET) Fredagen den 25 Augusti 1905.

Båda tidningarna kom ut 6 dagar i veckan

Från början var FOLKET den största lokala tidningen med den största upplagan. Något som var ganska självklart i arbetarstaden Eskilstuna.

Men med åren sjönk upplagan. Varför kan man fråga sig? Hur som helst, E-K blev den största och dominerande lokaltidningen, samtidigt som det gick allt sämre för FOLKET.

Om jag minns rätt köptes FOLKET upp av E-K.

Efter en lång tids kräftgång övergick FOLKET till att endast ge ut ett nummer i veckan, för att slutligen gå i graven 13 juni 2015.

Tidningen Folkets dödsruna med en dikt av Göran Greider.

Det var den korta historiska bakgrunden.

Nu till dagens “oberoende liberala” E-K, en tidning som också har problem, inte minst ekonomiska

På senare år har tidningen mer och mer blivit en tidning som huvudsakligen skriver “det läsarna vill ha” för att citera E-K:s chefredaktör. Det betyder att E-K i sitt journalistiska värv nu ägnar allt större utrymme åt att testa krogmaten och glassutbudet i Eskilstuna, matlagningstips, testa hur picnic-vänliga stadens olika parker är och så vidare. Allt större bilder och allt mindre redaktionell text för att fylla sidorna på billigaste sätt.

Bevakningen av vad som händer och sker inom kommunpolitiken får allt mindre utrymme i E-K. För några år sedan beslutade E-K att upphöra med att bevaka och referera vad som händer och vad som beslutas i kommunfullmäktige (KF) trots att tidningens politiske redaktör kallar KF “den högsta beslutande församlingen i en kommun”. (se lästips)

E-K:s chefredaktör säger “Att referera kommunfullmäktiges sammanträden är en kvarleva från förr – innan vi visste vad som blev läst eller inte. Nu kan vi se, digitalt, i realtid vad som blir läst eller inte”. (se lästips)

Som exempel nämner E-K:s chefredaktör att en artikel om hur picnic-vänliga stadens parker är, har betydligt fler läsare än artiklar om kommunpolitik. Tydligen är E-K mer ute efter att få många “likes”. Därför är man sparsam med att skriva om vad som debatteras och beslutas i kommunen politiska församlingar.

En het politisk fråga just nu är att Socialnämnden under rubriken, den något vilseledande rubriken “Effektivisering av vuxenvården” vill:

  1. Nedläggning av boende Kvinnobo, målgrupp vuxna kvinnor (12 platser; 6,0 tjänster)
  2. Nedläggning av stödboende Klostergatan, målgrupp unga vuxna 21-25 år (19 platser; 7,0 tjänster)

Detta har vållat upprörda känslor. Och i två utmärkta artiklar i E-K dagarna innan ärendet ska beslutas i Socialnämnden, beskriver E-K hur både boende och personal kritiserar förslaget och varnar för konsekvenserna.

Här gör alltså E-K något som är bra genom de två artiklarna (se lästips). Men så händer det märkliga – E-K följer inte upp genom att berätta för läsarna vad som händer i Socialnämnden. Går förslaget om nedläggning av dessa stödboenden igenom? Är det i så fall ett enhälligt beslut, eller satte sig något eller några partier “på tvären”?

Tydligen tycker E-K, i det här fallet, att det är viktigt att skriva innan beslutet är taget, men att det är oviktigt att läsarna får veta hur de olika partierna ställde sig. Så här förklarar sig E-K:s chefredaktör:

“Vi bevakar alla stora kommunala beslut ändå. Tidigare i processen. Så det går att påverka de folkvalda politikerna som sedan ska fatta besluten” (se lästips)

Jag förstår inte logiken i detta. E-K säger att man bevakar alla “stora politiska beslut”, i förväg för att kunna påverka, med undantag för beslut som tas i KF. Men sedan avstår man från att redovisa för läsarna vad som beslutas, i det här fallet i Socialnämnden.

E-K:s läsare gick alltså miste om denna information, som tydligen E-K tycker är oviktig.

Men för eFOLKET läsare kan jag berätta att beslutet att lägga ner dessa stödboenden togs av S, M och SD. V och C var de enda som röstade emot. (Den skriftliga reservationen från V har publicerats i eFOLKET). KD valde att inte “delta i ärendet”. Ledamoten från L var inte närvarande. Mp, som endast har suppleantplats (insynsplats) saknade rösträtt.

De som röstade för nedläggningarna:  var, enligt protokollet:

  • Göran Gredfors (M) och Oliver Mamcarz (M), Ajla Cerim (M), Johan Lidén (S), Anna Wilder (S),
  • Göran Andersson (S), Carina Åkesson (SD), Aila Kangas (SD).
  • Clarence Palm (S) och Michael Clemhorn (SD), som båda var tjänstgörande ersättare.

Den som hade rösträtt, men avstod:

  • Tony Meshko (KD) deltar inte i den del av beslutet som avser beslutspunkterna ett till tre (d.v.s. de som gäller nedläggning av stödboendena. Min anmärkning).

De som röstade mot nedläggningarna:

Sebastian Nygren (V) och Malin Kruhsberg (C) reserverade sig skriftligen mot beslutspunkterna ett till tre.

L var som sagt inte närvarande. Och MP, som endast har suppleantplats i nämnden, hade ingen rösträtt. Mp:s Emmy Larsson, som var närvarande, kunde alltså inte delta i röstandet.

Lästips:

PS. Bifogade bilder är från 13 juni 2015 då det togs farväl av tidningen FOLKET. På bilderna ser man bl.a. Folkets sista redaktion: Peter Johansson, Maria Hillblom och Fredrik Pettersson. På en bild står Sören Lindell, mångårig fotograf på Folket, och samtalar med Fredrik Pettersson. Även Tomas Widen (i väst) från eFOLKET har jag fångat på bild. Likaså Torsten Braf som tidigare arbetade på E-K. (Samt en bild som hänger på tidningen eFOLKETs nuvarande redaktion som visar cyklande agitatorer för Folket från tidigt 1900-tal. — red.anm.)

Även en bild på Tidningen Folkets dödsruna med en dikt av Göran Greider. I den tidningen kan man läsa mycket om Folkets historia, bland annat om tidningens första redaktion 1905.

Text & Foto:
Rolf Waltersson

You May Also Like