Jag är en vacker och smidig sill
i böljorna simmar jag som jag vill
förr sågs många sillkroppar glimma
när vi i havet i stim brukat simma.
Vi var de fattigas bästa mat
njöts med potatis och spenat
nu hör man mig i min ensamhet vråla
i tomheten sedan i havet man trålat.
Jag väljer min ensamma färd som jag vill
jag är en unik och betydande sill
bryr mig inte om vad andra tycker
lever ut mina egna passioner och nycker.
Enkelt och trivsamt, behöver ej ha koll
vad jag än gör spelar knappast nån roll
vad helst jag tänker, nej ingen som bryr sig
ingen mig närmar och ingen som tyr sig.
Jag fortsätter leva i rovfiskets värld
utan nåt särskilt mål för min färd
och när jag så utan mitt stim nu får simma
i solglimtsreflexen jag ensam ses glimma.
Lena Staaf
