Satsningar på förlossningsvården går inte till mer personal

Sveriges Kvinnolobby har granskat hur regeringens budgetsatsningar på förlossningsvården används och sett att medel inte går till att anställa den personal som behövs. I rapporten Med rätt att föda som presenterades den 13 december visas att landets barnmorskor får allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om, samtidigt som antalet förlossningsplatser och tiden kvinnor får stanna på BB sjunker.

Under året har förlossningsvården debatterats mycket. Kvinnor protesterar mot att de inte får plats eller tillräckligt stöd under förlossningen och barnmorskor vittnar om en ohållbar arbetssituation. För att möta krisen avsätter regeringen ytterligare en miljard kronor nästa år. Men Sveriges Kvinnolobbys granskning visar att landstingen ofta använder medlen till andra saker än bemanning och att kraven på återrapportering är allt för svaga.

– Landstingen har haft stor frihet att själva styra över pengarna. När de nu får ännu mer medel är det direkt oansvarigt att inte styra pengarna dit behovet finns. För att alla kvinnor ska ha en närvarande barnmorska som stöd under förlossningen måste medel öronmärkas för bemanning. Bara då går det att säkerställa tillräckligt med BB-platser och bästa möjliga vård för födande kvinnor, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Bristen på barnmorskor och förlossningsplatser påverkar tiden kvinnor får stanna på BB, som nu är lägst i hela EU. Det leder också till att allt för många kvinnor drabbas av bristningar, komplikationer och psykisk ohälsa som skulle kunna undvikas.

– Den underdimensionerade förlossningsvården drabbar kvinnor i båda ändar – i yrkeslivet och som patienter. Nu måste regeringen och SKL tillsammans se till att medel går till att förstärka personaltäthet, villkor och löner på förlossningsvårdens kvinnodominerade arbetsplatser, säger Clara Berglund.

Resultat i korthet

  • Antalet barnmorskor ökar inte i takt med förlossningarna – barnmorskor får i genomsnitt allt fler gravida och födande kvinnor att ta hand om.
  • Antalet förlossningsplatser minskar samtidigt som förlossningarna ökar. 2016 gick det i genomsnitt 123 förlossningar på en förlossningsplats. Tio år tidigare var antalet förlossningar per plats 104,5.
  • Tiden kvinnor får stanna på BB efter förlossning sjunker och Sverige har nu den kortaste genomsnittstiden i EU (1,8 dygn efter vaginal förlossning).
  • Vården är inte jämlik. Det är stora regionala skillnader i andelen förstföderskor som drabbas av allvarliga bristningar (7,5 % i Stockholm jämfört med 2,5 % i Norrbotten), som föder genom kejsarsnitt (14 % i Östergötland jämfört med 23,5 % i Stockholm) och som får ryggbedövning (37,5 % i Skåne och 66 % i Västmanland). Länk till rapporten.

Tommy Jansson