Matpriserna har stigit kraftigt. Men genom att tänka verklig kundnytta kan kostnader sänkas vilket möjliggör att sänka matpriserna. De stora kedjorna satsar betydande pengar på att hela tiden ta fram nya erbjudanden som presenteras i reklamblad och annonser.
Det må vara rabatter men över tid förlorar vi konsumenter, för handlarna måste höja grundpriserna för att täcka kostnader för att ta fram erbjudandena och reklam. Jag har under många år engagerat mig för konsumentkooperationen. Konsumentkooperationen startade ju med syfte att tillhandahålla bra varor till lägre priser. Här har kooperationen förbättringspotential genom att ta tillvara sin styrka som medlemsägd organisation. Kooperationen kan gå före och sänka kostnader och matpriser. Det genom att ta bort de ständiga, konstgjorda och kostnadsdrivande erbjudandena med tillhörande reklamblad och annonser. Konsumentkooperationen kallar en del erbjudanden: “medlemspriser” men de medför på samma sätt ökade kostnader för att både ta fram medlemsvarorna och informera/annonsera om dem. Kooperationen borde i stället efter medlemskortsregistrering göra prisavdrag på de varor som medlemmen själv väljer att köpa. Det skulle ge verklig konsumentnytta.
Att ha öppet på kvällarna kostar, för då har butikspersonalen, med all rätt, hög ersättning. Så varje butik borde se på varje timme öppet på kvällen. Motsvarar den extra kostnaden och därav höjda matpriser, konsumentnyttan? Kanske kan ett alternativ vara att minska kvällsöppettiden under några kvällar i veckan. Till exempel som biblioteken gör att stänga tidigare på fredagar, lördagar och söndagar. Det samtidigt som butikspersonalen får vara ledig på kvällarna. Det minskar kostnader som kan komma konsumenterna tillgodo genom sänkta matpriser.
Vi lever i ett samhälle där vi är beroende av varandra. Vill man ha en vara måste man betala för den. Annars blir det en kostnad för butiken som måste höja matpriserna för att täcka förlusten. Butiksstölder med höjda matpriser drabbar således de med svag ekonomi särskilt hårt.
Med stöd i hälsoforskningen som den nya stora brittiska studien om ultraprocessad mat, publicerad i The Lancet med 197 426 deltagare under 9,8 år, vore önskvärt, för att stärka folkhälsan, sänka skatter och avgifter på alla livsmedel som inte är ultraprocessade. Det kan finansieras genom höjd skatt på, för folkhälsan negativt, ultraprocessade produkter. Det sammantaget så att skatteförändringar inte ökar inflation. Om man gör en jämförelse: alkohol och tobak beskattas ju högre. Med sänkta skatter och avgifter på riktig mat får alla möjlighet att välja lägre matpriser!
Ingemar Östlund,
studerande folkhälsovetenskap
