Emma Lundströms artikel har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen.
*****
Den svenska skolan befinner sig i fritt fall. Den senaste tidens omfattande protester mot nedskärningarna kommer inte ur intet. De är resultatet av en lång tids härdsmälta. En härdsmälta som varken regeringen eller kommunerna vill ta ansvar för. Trots att de delar ansvar för skolans finansiering. Nu kommer rapporterna som visar hur det är ställt med den svenska skolan egentligen. Den sammantagna bilden: ojämlikheten ökar och barnen far illa.
Tisdagen den 16:e maj kom ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten. Där presenterades resultatet av den omfattande studien “Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022”. Sammanlagt 42 000 elever i åldrarna 11, 13 och 15 år har deltagit i studien. Deras svar visar att det har skett försämringar på flera områden.
Trivseln i skolan har minskat bland 13- och 15-åringarna. Skolstressen ökar i alla åldrar. Elevsammanhållningen har försämrats. Allt fler mobbas i skolan. Allt fler har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, som adhd, diabetes, allergi och eksem. Allt fler har besvär som sömnsvårigheter, irritation, nedstämdhet och dåligt humör. Allt fler sitter stilla under stora delar av fritiden. Bara en femtedel är fysiskt aktiva minst en timme om dagen.
Studien visar alltså med största tydlighet att våra barn och unga mår väldigt illa, både fysiskt och psykiskt. Deras livsvillkor och levnadsvanor har försämrats nästan ofattbart mycket. Människor som är på väg att växa ur barndomen och in i vuxenlivet har ingen grund att stå på och skolan han ingen möjlighet att fånga upp dem.
“Det här behöver uppmärksammas av beslutsfattare på alla nivåer, och av skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor” säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i pressmeddelandet.
Hon har rätt i att beslutsfattarna måste se allvaret i situationen och agera omedelbart för att stoppa utvecklingen och arbeta för att Sverige ska få en skola värd namnet. En skola där lärarna ska vara just lärare och inte behöva axla alla de övriga roller som under årens lopp lagts på dem – roller som administratörer, rastvakter, elevassistenter, vaktmästare, föräldrastödjare, skolsköterskor och kuratorer.
Samma dag som Folkhälsomyndigheten publicerade sitt pressmeddelande om hur dåligt Sveriges barn mår kom nyheten att den internationella Pirls-undersökningen – som genomförs vart femte år – visar att svenska fjärdeklassares läsförmåga sjunker. Samtidigt som skillnaderna mellan eleverna ökar.
Svenska elever ligger visserligen fortfarande över genomsnittet i OECD-länderna, men aldrig förr har så många elever legat under lägsta nivån i Pirls, säger Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, till Sveriges Radio.
Undersökningen visar att elevernas familjebakgrund spelar större roll än i övriga nordiska länder och bland EU- och OECD-länderna. I klarspråk betyder det att boendesegregationen och det fria skolvalet ligger bakom mycket av skillnaderna. Med ännu mera klarspråk betyder det att barn till låginkomsttagare får en sämre utbildning än barn till medel- och höginkomsttagare.
21 april skrev Sepideh Westerberg på Kommunals hemsida att regeringen säger att de vill öka tillgången till särskilt stöd i skolorna, men att utvecklingen går åt rakt motsatt håll. Resurserna som regeringen skjuter till räcker inte och många kommuner räknar inte upp skolpengen i den takt som behövs för att täcka upp.
Pengabristen leder till nedskärningar. Nedskärningar leder till ännu sämre förhållanden för barnen – särskilt i redan utsatta områden runtom i landet.
Folkhälsomyndigheten skriver i sitt pressmeddelande om skolbarns hälsovanor att “rapportens resultat visar på vikten av att förskolan och skolan lyckas med att få barn och elever att nå utbildningens mål”.
Där står också om vikten av att alla barn och elever får “möta en lärmiljö som är trygg och främjar välmående där de lär sig, utvecklas och mår bra”.
För att kunna skapa en sådana lärmiljö behöver skolan speciallärare. Den behöver elev- och lärarassistenter och kuratorer. Inte en kurator på 2 000 barn, som i vissa fall är situationen i Stockholm.
Undersökningen från Folkhälsomyndigheten visar även att det syns stora skillnader mellan olika regioner när det gäller andelen elever som tycker mycket bra om skolan, känner sig stressade av skolarbetet eller har blivit mobbade i skolan eller på nätet.
Om regeringen verkligen ville göra något konstruktivt för att motverka kriminalitet och inflation så är det att satsa på barn och unga. Ett gott samhälle för alla måste byggas från grunden. På fast mark. Inte i gyttja.
- Undersökningen “Skolbarns hälsovanor i Sverige” har genomförts tio gånger sedan år 1985. Nytt för i år är att urvalet har utökats så att resultaten även presenteras på regional nivå i en separat rapport. I den nationella rapporten finns också jämförelser med tidigare år. Källa: Folkhälsomyndigheten
Emma Lundström
