Först ut är “Glädjespridaren”
Jag har i ett par inlägg berättar om projektet konst i Årbytunneln här i Eskilstuna där barnteckningar är utgångspunkt för de 24 kompositionerna som består av sammanlagt 180 betongplattor.
I mitt första inlägg skrev jag att jag ska följa det här långtidsprojektet steg för steg, från början till slut.
Vad som hänt sedan mitt senaste inlägg är att samtliga 24 kompositioner nu är monterade på tunnelns betongväggar.
Från början satt betongplattorna “på” tunnelväggarna. Nu har väggarna slammats på med ett par centimeter bruk, vilket får den effekten att betongplattorna nu sitter “i” tunnelväggarna. Det ger ett helt annat intryck när konstverken blivit ett med tunnelns väggar.
Nästa steg var att tunnelväggarna målades vita. Senare ska även taket målas vitt.
Vad som hänt med konstverken är att de båda konstnärerna Stanislaw Lux och Telma Castro fyllt i alla skarvar mellan plattorna så att de nästan blir osynliga.
Därefter har betongplattorna, som har lite olika gråa nyanser, fått ett tunt lager laserande vit färg så att samtliga plattor har samma ljusa gråvita nyans.
Det sista steget är nu att kompositionerna patineras med en gyllenbrun laserande färg så att vissa detaljer får en mörkare nyans, vilket gör att motiven framträder tydligare mot den ljusgråa bakgrundsfärgen.
Det första konstverket som blev patinerat och klart har titeln “Glädjespridaren”. Det är konstnären Telma Castros dotter Victoria som för några år sedan gjorde en teckning. Den teckningen har nu resulterat i ett av de 24 konstverken i Årbytunneln. (se den bifogade bilden på Victorias teckning i slutet av denna artikel)
När jag först såg “Glädjespridaren”, såg jag en fe som svänger trollstavens “smilband” över de ledsna barnens munnar så att de blir glada igen.
En annan tolkning kan ju vara att detta “smilband” bara döljer att barnen är ledsna. Att det bara är en fasad de gömmer sig bakom så att vi vuxna inte ska se att de är ledsna. Barn har ju ibland en förmåga att dölja sin känslor för att inte göra föräldrarna ledsna.
Tolkningen är fri.
Nästa steg i det här konstprojektet blir att tunneln får ny belysning. En belysning som dels kommer att göra konstverken mer rättvisa när relieferna får belysning från sidorna, samtidigt som den tidigare mörka tunneln blir en ljus och trevlig plats smyckad med konst, i stället för att bara varit en mörk tunnel man helst passerar så fort som möjligt.
När allt är klart blir det invigning. Då kommer nog barnen i Årbyskolan, men även vuxna, att sluta upp i stor skara för att fira det konstprojekt de alla är delaktiga i tillsammans med de båda konstnärerna Stanislaw Lux och Telma Castro.
Jag har varit många gånger i Årbytunneln. Ofta både en gång och två gångar per dag. Jag har sett hur barn, ungdomar och vuxna stannar till, tittar nyfiket och kommenterar.
“Där är jag” sa en liten kille och pekade på en bild som föreställer ansiktsmålning i samband med Årbyfestivalen. De avbildade barnansiktena på den kompositionen är inget “hittipå”. Det är porträttlika bilder av skolbarn från Årbyskolan.
Lästips:
Offentlig konst i Eskilstuna – Barnteckningar blir konstverk i Årbytunneln
Parvulism – Att tänka utanför boxen och släppa loss den barnsliga kreativiteten inom oss
PS. Det är inte helt lätt att fotografera konstverken i nuvarande belysning. Ljuset bör helst komma från sidan för att göra relieferna rättvisa.
Rolf Waltersson
