De europeiska Natoländerna militärutgifter ökade från 2015 till 2020 med 64 miljarder dollar*, från 246 miljarder dollar till 306 miljarder dollar, en ökning med 26 procent.
De tre största Natoländerna i Europa, Tyskland, Storbritannien och Frankrike ökade under samma tid sina militärutgifter från 143 till 163 miljarder dollar. En ökning med 20 miljarder dollar, en ökning med 14 procent.
Nato ökade totalt sina militärutgifter under samma tid med 147 miljarder dollar. Från 949 miljarder dollar till 1 096 miljarder dollar. En ökning med 15 procent.
Det största Natolandet, USA, ökade sina militärutgifter under samma tid med 84 miljarder dollar. Från 684 miljarder dollar till 766 miljarder dollar.
De europeiska Natoländernas viktigaste uppgift var uppenbart att bemöta ett hot från Ryssland. Även en stor del av USAs rustning var uppenbart avsedd att möte ett hot från Ryssland.
Hur mycket hade då Ryssland ökat sina militärutgifter under samma period?
Inte alls är svaret. Rysslands militärutgifter 2020 var 67 miljarder dollar, vilket innebär 8 miljarder lägre än de var 2015.
- USA lägger alltså ner mer än 11 gånger så mycket pengar på rustning som Ryssland.
- De europeiska Natoländerna lägger ner 4,5 gånger mer pengar på rustning än Ryssland.
- De tre största Natoländerna i Europa lägger tillsamman ned 2,5 gånger mer än Ryssland på rustning.
Klyftan mellan USA/Nato och Ryssland har växt under de senaste fem åren.
Det kan omöjligen vara ett ökat militärt hot från Ryssland. Ryssland har inte rustat upp, utan tvärtom satsat allt mindre pengar på rustning. Ryssland har inte flyttat militärinstallationer och trupper närmare Västeuropa. Däremot har Nato utvidgat sitt område till allt närmare Rysslands gränser och genomfört övningar. USA har byggt baser allt närmare Rysslands territorium.
Det finns inget som talar för att de militära hoten från Ryssland mot EU-länderna har ökat. Historisk sett är det länder som ökar sina rustningar som attackerar andra länder. Om man ska analysera militära hotbilder, så måste en av de viktigaste bitarna vara att se vilka som bygger ut sin krigsmakt för att få övertag mot eventuella motståndare.
Bästa sättet att avvärja krigshot är naturligtvis inte att rusta upp.
Eftersom Natos militära övertag mot Ryssland redan idag är förkrossande finns naturligtvis ingen anledning att ytterligare öka de militära utgifterna. Det går inte att motivera ytterligare rustning med påståenden om så kallad hybridkrigföring. Det är tydligen ett nytt sorts halmstrå för vapenlobbyisterna.
Den finns just nu väldigt starka själ för en omedelbar nedrustning. Krigsindustrin och krigsövningar bidrar till stora – och i princip helt onödiga – utsläpp av växthusgaser. I det nödläge vår planet är på väg in i så måste all onödig produktion snabbt skäras ned.
H Foste Hjälte
På bilderna nedan ser man hur försvarsutgifterna fördelades mellan Nato och Ryssland 2015, Sedan dessa har de gula fältet = Ryssland krympt, och det blå och röda blivit större.
