Coronaviruset är naturligtvis en fruktansvärd sjukdomen för dem som hör till riskgrupperna. Många av dem riskerar att dö, men en del av dem som nu dör hade faktiskt redan när Coronainfektionen bröt ut en dålig prognos.
Statistik från det land som nu har flest Coronasjuka, Italien, visar detta tydligt. Statistiken visar också att för människor under 50 års ålder är sjukdomen i de absolut flesta fallen ofarlig.
Av 1 016 dödsfallen som undersöktes förra veckan av det italienska hälsoinstitutet var mer än hälften av de avlidna över 80 år och 90 procent över 70 år. Endast 3 procent var under 60 år. Ingen var under 39 år.
Av de undersökta dödsfallen i Italien så led 47 procent av minst tre allvarliga sjukdomar, 26 procent av två allvarliga sjukdomar och 26 procent av en allvarlig sjukdom. Endast 1,0 procent hade ingen allvarlig sjukdom.
Idag vet ingen hur många människor i världen som är smittade av Coronaviruset. Dagligen levereras nya uppgifter om hur många som smittas. Enligt det biologiska Centrumet för Vetenskapligs System (CSSE) vid John Hopkinsuniversitetet är idag 183 441 personer i världen smittade, 7 168 smittade har dött och 79 738 har tillfrisknat.
Den enda siffran som är någorlunda säkert av dessa är antalet döda, detta har de flesta sjukvårdsmyndigheter i världen någorlunda god kontroll på. Däremot är det väldigt osäkert hur många som smittats. Det är högst osannolikt att man ens i något land har lyckts spåra alla smittade. Anledningen till detta är att många smittade har väldigt svaga symptom. Det gäller speciellt de allra yngsta.
Därför finns det ett stort mörkertal som dessutom varierar väldigt mycket från land till land. I Sverige erkänner Folkhälsomyndigheterna detta, men betonar också att detta inte är ett problem. Det viktiga i dagsläget är att anpassa insatserna mot smittan så att sjukvården kan klara av att ge smittade som tillhör riskgruppen en adekvat vård – inte att bokföra alla de smittade som inte tillhör riskgruppen.
Två exempel belyser väldigt tydligt att antalet smittade är ett flytande begrepp och att noggrannheten varierar: Sydkorea och Italien. I Sydkorea är antalet döda i förhållande till antalet smittade 0,97 procent, medan den är 7,71 procent i Italien. Bägge länderna har en modern sjukvård, utbrottet i Italien ägde dessutom rum i landets rikaste del, norra Italien. Sydkoreas och Italiens levnadsstandard är ungefär lika hög.
Det är därför helt orimligt att dödligheten i Italien skulle vara nästan 8 gånger så hög om i Sydkorea. Svaret är givetvis att Sydkorea har varit mycket bättre på att få tag i smittade och bokföra dem än Italien har varit.
Slutsatsen vi bör dra är att det finns ett stort mörkertal i så gott som alla länder när det gäller antalet smittade – och då även på hur många som har tillfrisknat. Det är omöjligt att ge en siffra på hur många som har smittats och som kommer att smittas. Därför är det också omöjligt att ange hur dödligt Coronaviruset är. Uppgiften från Sydkorea pekar dock på att den ligger under en procent.
Och åldersfördelning i Italien pekar på att nästan alla som dör har en allvarlig sjukdom samt att väldigt få personer i yrkesverksam ålder dör på grund av Corona-smittan.
Eftersom det inte finns något vaccin, så kommer smittan att fortsätta att sprida sig så länge större delen befolkningen (cirka 60 procent) inte har haft smittan. De flest smittade kommer inte att bli speciellt sjuka och ju fler som har haft smittan ju långsammare kommer den att spridas sig, därför att de smittade stöter på allt färre människor som inte är immuna.
Till en början sprider sig smittan snabbt till många människor i ett land, varefter smittspridningen sedan successivt avtar, i takt med att smittbärarna träffar på allt färre som inte själv är smittade. På så vis fungerar smittan på samma sätt som en vaccinering skulle ha gjort.
För att kunna skydda riskgrupper så handlar det därför främst om att dämpa den tidiga smittspridningen, för att få tid att få fram mer vårdresurser, och se till att andel sjuka bland vårdande personal hålls nere. Det handlar däremot inte om att ha kontroll över hur många som smittats. Just nu är det allra viktigaste att riskgrupperna minskar sina kontakter med eventuella smittbärare. Det är givetvis viktigt att även vårdpersonal skyddas från smitta så de kan fullgöra sina arbetsuppgifter.
Restriktioner för kontakter mellan personer som inte tillhör riskgrupperna eller arbetar inom vården handlare mer om symbolpolitik än utgör verkningsfulla åtgärder för att rädda människoliv.
Hans Hjälte
