Vi läser titt som tätt avslöjanden att skolor sätter så kallade “glädjebetyg”. Det vill säga betyg som är högre än elevernas kunskapsnivåer.
“Vid betygssättning gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A så är det den sammantaget bäst motsvarande nivå som också är den som blir betyget”, kan man läsa i Sätta betyg i grundskolan.
Att sätta betyg är ingen exakt vetenskap, det finns utrymme för tolkningar. Att “läraren gör en sammantagen bedömning” borde innebär att bedömningen kan träffa mer eller mindre rätt.
Som amatör utan några som helst kunskaper eller erfarenheter om betygssättning kan man tro att det borde vara lika vanligt att det sätts “sorgebetyg”, för låga betyg, som att det sätts “glädjebetyg”, för höga betyg.
Men i alla rapporter om felaktiga betyg handlar det bara om “glädjebetyg”.
Naturligtvis beror detta på en rad faktorer. Den främsta är detta med att skolor som drivs som aktiebolag och har vinsten som mål för verksamheten. Då blir det lockande att sätta “glädjebetyg” för att visa hur bra och framgångsrik skolan är så att man lockar till sig ännu fler “kunder”. Ja, skolelever ses ju numera som kunder på en marknad. Varje ny “kund” blir nya skolpengar att göra vinst på.
När skolor nu ska konkurrera med varandra om dessa “vandrande skolpengar” smittar det av sig på andra skolor att sätta “glädjebetyg” för att hänga med i konkurrensen. Friskolereformen och det fria skolvalet har fört med sig att vi fått betygsinflation.
Lärare och rektorer utsätts för olika former av påtryckningar, kanske ibland även “erbjudanden”, från både föräldrar och lärare. Det har till och med hänt att rektor i efterhand “justerat” betygen lärare satt för att tillgodose föräldrars krav/önskemål.
Även som lärare kan det vara lockande att göra “en sammantagen bedömning” så att betygen hamnar i det högre spannet, för då framstår man som en duktig lärare när eleverna får höga betyg. Något som kan premieras vid den individuella lönesättningar. Man kanske till och med kan stiga på karriärstegen och utses till “förstelärare”. (se lästips)
Jag har skrivit ett antal inlägg här i eFOLKET om “glädjebetyg”. Senast var om den skandalomsusade Lundsbergsskolan i Värmland som fått bakläxa av Skolinspektionen för sina “glädjebetyg”.
Nu läser jag i lokalpressen att Europaskolan i Strängnäs “inte gjort tillräckligt för att analysera och motverka skillnaderna mellan skolans egna betygssättning och elevernas resultat i de nationella proven”, enligt en rapport från Skolverket.
“Fenomenet att vissa skolor tenderar att sätta högre betyg än vad nationella prov visar att de kan, ibland även kallat glädjebetyg, är sedan länge känt”, skriver Eskilstuna-Kuriren 20 mars (se lästips).
Skolinspektionens granskning av Europaskolan visar att “mellan en tredjedel och hälften av eleverna i flera år har fått högre kursbetyg än de presterat på de nationella proven i samma ämnen mellan åren 2014 och 2019”.
Vad jag då frågar mig är om några av de övriga eleverna på Europaskolan i Strängnäs kan ha fått “sorgebetyg”, vilket ju borde vara rimligt eftersom läraren ska göra “en sammantagen bedömning”. För vid en sådan bedömning borde det i rimlighetens namn kunna bli fel åt båda hållen – en del får för höga betyg, andra får rättvisande betyg, och en del får för låga betyg.
Jag vet inte om Skolinspektionen granskar det också. Troligen inte, för då hade man nog slagit larm om att skolan sätter för låga betyg.
Slutsatsen måste bli att “glädjebetyg” sätt medvetet – inte av misstag.
Europaskolan drivs utan vinstintresse av den ideella stiftelsen Europaskolan, enligt Wikipedia.
Om man nu inte har något vinstintresse måste det finnas andra intressen som gör att skolan år efter år sätter “glädjebetyg”.
Kan också nämnas att i styrelsen för stiftelsen Europaskolan sitter bland andra Henrik Landerholm och Birgitta Ed Kristersson.
Birgitta Ed Kristersson är präst, entreprenör och PR-konsult, och gift med statsminister Ulf Kristersson. Hon arbetade åren 1991-1994 som sakkunnig i Utrikesdepartementet och Finansdepartementet under tiden då Carl Bildt (M) var statsminister.
Henrik Landerholm har ett digert cv, bland annat som vice ordförande för MUF och riksdagsledamot för Moderaterna. Informationschef på Timbro. Officersexamen. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och chef för Försvarshögskolan. I november 2022 utsåg han till nationell säkerhetsrådgivare ( citat ur pressmeddelande från Regeringskansliet):
… som initialt får i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion i Statsrådsberedningen ska byggas upp för samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet. Säkerhetsrådgivaren ska överväga vilken organisatorisk struktur och vilka kompetenser som behövs för att fullfölja uppdraget på det mest effektiva sättet.”
Jag blir lite osäker när en fullfjädrad moderatpolitiker och militär stridspitt får uppdraget att vara att granska den ”Största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövning Sverige står inför i modern tid”, som man skriver.
Jag har tidigare skrivit om denne Henrik Landerholm här i eFOLKET. Det var då han som ambassadör i Abu Dhabi och var inbjuden VIP-gäst till en militär uppvisning i samband med en vapenmässa i Förenade Arabemiraten. (se lästips)
*****
Detta blev en liten utvikning och avvikelse från ämnet om “glädjebetyg” på Europaskolan i Strängnäs. Men det finnas ett visst intresse att se vilka som sitter i styrelsen för skolan.
PS. När det gäller individuell lönesättning finns det forskning som visar att “vackra” människor får högre lön.
Det finns även forskning som pekar på att “vackra” elever får högre betyg. Bland annat en forskningsrapport från Lunds Universitet som har rubriken; “Skönhet kan påverka betygen” (se lästips)
Rolf Waltersson
Lästips:
- Europaskolan – Wikipedia
- Sätta betyg i grundskolan – Skolverket, 9 mars 2023
- Skönhet kan påverka betygen – Lunds Universitet, 25 oktober 2022
- Förstelärare – Wikipedia
- Vapenhandel, hyckleri och dubbelmoral – eFOLKET, 3 juni 2019
- Kritik mot Europaskolan för dålig koll på betygen – Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs Tidning, 20 mars 2023
- Borgarklassens diskreta charm – eFOLKET, 15 mars 2023 (om Lundsbergsskolan)
