“Nobelprisets gyllene manna föll aldrig på dina fält.
För Gorkij, Strindberg och Ibsen var det lika illa beställt.
Du vann stoltare hederstecken än checken från akademin.
Du är älskad av folkets miljoner och bränd på bål i Berlin.”
Gustav Johanssons dikt till Martin Andersen Nexös 70-års dag
Rolf Karlman:
Martin Andersen Nexö tillbringade några barn- och ungdomsår på Bornholm. Han fick där inspiration till sitt tidiga författarskap men framförallt till de första delarna av sitt mästerverk Pelle Erövraren. När han lämnade Bornholm utvecklades han dock från en hembygdsförfattare till en internationellt erkänd proletärförfattare.
Även hans politiska engagemang utvidgades och han anslöt sig till kommunismen och kom att tillbringa flera år utomlands både i Sovjetunionen och Östtyskland. En av Nordens främsta författare kom således att vistas sina sista år i Dresden i DDR där han avled som hedersmedborgare 1954.
Martin Andersen Nexö föddes 1869. Han växte upp som nummer fyra i en familj med elva barn i Köpenhamns fattiga arbetarkvarter. Flera av syskonen avled tidigt.
Pappan var Bornholmare och duktig yrkesman men samtidigt alkoholiserad. En del av lönen till arbetarna var fri sprit. Modern hade tyskt ursprung.
1877 flyttade familjen på grund av arbetslöshet från Köpenhamn till Nexö på Bornholm där fadern fick arbete som stensättare. Pojken Martin fick tidigt börja arbeta som vallpojke. När han var 15-år flyttade han till Rönne och blev skomakarlärling. Nexös barndom och ungdom kom att bli rika källor för hans framtida författarskap.
Då han var intellektuellt begåvad fick han i tjugoårsåldern möjlighet till vidare studier på folkhögskola som ledde till en examen som lärare.
Han arbetade som lärare i Köpenhamn på 1890-talet samtidigt som han började sitt författarskap. Hans tidiga författarskap berörde ofta förhållanden på Bornholm. Martin Andersen Nexö hade också rest i Spanien och Italien av hälsoskäl då han led av TBC.
Han utgav också några reseberättelser från denna tid. Han upplevde hur villkoren för de fattiga i Sydeuropa var beskaffade. Under sina resor i Sydeuropa kom han i kontakt med anarkistiska och socialistiska tankegångar.
1906-1910 utkom klassikern Pelle Erövraren. I fyra avdelningar, barndomen, läroår, den stora kampen och gryningen beskriver Andersen Nexö Pelle från Tomelilla i Skåne som kommer med sin far till Bornholm. Pelle är proletärpojken med linluggen och det ljusa kampglada sinnet som mot alla odds tror på livets goda krafter. Pappan, Lasse Karlsson, hade arbetat en period tidigare på Bornholm och han försökte intala sonen att de kom till ett land ”där lönerna var så obegripligt höga och där man på somliga ställen fick pålägg på brödet och alltid öl till maten.”
Pelle arbetar med pappan på en gård och kommer sedan som skomakarlärling till Rönne. De två sista avdelningarna behandlar Pelles vuxenliv i Köpenhamns arbetarkvarter. Pelle Erövraren är inte identisk med Nerös egen barn- och ungdom på Bornholm. Anledningen till att Pelle i boken är svensk är enligt Martin Andersen Nexö att han också ville skildra de fattiga svenskarna på Bornholm.
Nexö skriver i sitt företal till den svenska upplagan av Pelle Erövraren “Och denna paria fann jag bland de fattiga svenskarna på Bornholm. Det var folk med hunger efter något mer, de måste bort, ut! Biljetten över Atlanten kunde de inte åstadkomma, då reste de över Östersjön till Bornholm. Det är alltid de bästa som utvandrar – och det är gärna också bottensatsen. Stenhuggare, hamnarbetare, lantarbetare, rallare, kvinnor, som inte ryggade för vad knog det vara månde. Dessa var de som byggde upp ön från grunden, av deras ätt är de som byggt världen … Som en minnessten över dem och deras öde är Pelle skapad.”
Pelle Erövraren blev en världssuccé både som barndomsskildring och som en hyllning till den framväxande arbetarrörelsen och Nexö hyllades i den socialdemokratiska rörelsen i hela Europa. Romanen gick bl.a. som följetong i det tyska socialdemokratiska huvudorganet Vorvärts i Berlin år 1911.
1917 – 1921 utkom Martin Andersen Nexös andra storverk Ditte Människobarn. Det är en mörk skildring av en ung arbetarkvinna i Köpenhamn som går under vid 25-års ålder i ett oförsonligt samhälle. Nexö såg nu revolutionen i Ryssland som de fattigas enda hopp.
Pelle Erövraren och Ditte Människobarn hyllades av radikala kretsar över hela världen och ansågs vara exempel på ”Socialistisk realism”.
I självbiografin Minnen som kom ut på 1930-talet har Martin Andersen Nexö skildrat sin egen barn och ungdom. Där beskriver han ånyo de många svenskarna som kom som arbetskraftsinvandrare till Bornholm vid förra sekelskiftet. “På våren kom de i flockar, mest från Halland och Blekinge. Det var stugornas folk, de flesta var barn av lantarbetare och torpare … De var riktiga trasproletärer, som sköt mössan i nacken och dök ned där det fanns en chans.”
*******
Martin Andersen Nexö knyts allt närmare kommunismen under 1920-talet då han gör flera resor till Sovjetunionen. Han blir imponerad av det kommunistiska samhällsbygget. Mellan 1923 och 1930 är han bosatt i Tyskland. Han är med och bildar det tyska kommunistiska partiet.
Under mellankrigstiden var han en ledande motståndare mot nazismen. Under det spanska inbördeskriget blev ett antifascistiskt kompani uppkallat efter hans namn. 1941 blev han fängslad i Danmark som kommunist, men flydde till Sverige och senare vidare till Sovjetunionen. Han talade i Moskvas radiosändningar under kriget till det ockuperade Danmark och Norge.
Efter kriget engagerade han sig i internationellt fredsarbete och flyttade under kalla kriget 1951 från Köpenhamn till Dresden i DDR. Där tillhörde han kommunistpartiets centralkommitté och var hedersmedborgare i Dresden.
Martin Andersen Nexö utnämndes också postumt till hedersmedborgare i sin egen barndomsstad Nexö. Barndomshemmet i Nexö är ett museum. Annars var inte relationerna mellan Martin Andersen Nexö och Bornholmsborna helt problemfria. Han blev aldrig helt uppskattad och till en del berodde det på att hans marxistiska övertygelse inte sammanföll med majoritetens värderingar på Bornholm. De flesta anser dock idag att Martin Andersen Nexö var en stor författare. I något sammanhang sade dock Martin Andersen Nexö att Bornholmarna nog ansåg honom mera som en misslyckad skomakare än som en framstående författare.
Martin Andersen Nexös verk är översatt till många språk bl.a. tyska och ryska. Ditte Människobarn” filmades redan 1946. Pelle Erövraren har filmats flera gånger, senast 1987 av Bille August som regissör med Pelle Hvenegaard som Pelle och Max von Sydow som pappan Lasse Karlsson.
Martin Andersen Nexö avled 1/6 1954 i Dresden, DDR.
Rolf Karlman
