Under ett antal år har antalet ekobönder stadigt växt, men inte i den takt som varit målet för regeringen. Produktionen hos ekobönderna har ökat. Men konsumtionen har inte hängt med och då sjunker priserna enligt marknadsekonomins regler. För att öka den ekologiska produktionen av livsmedel i Sverige måste vi införa garanterade priser på ekologiska produkter. Det skriver Åke Paulsson.
Ungefär en femtedel av klimatpåverkan från människans utsläpp av koldioxid i Sverige kommer från lantbruket.
Det ekologiska lantbruket har hälften så stor påverkan på utsläppen som det konventionella jordbruket. I Sverige har det ekologiska jordbruket cirka 20 procent av den odlade arealen. Regeringens mål var att 2020 skulle den ekologiskt odlade arealen vara 30 procent och det har inte nåtts.
Lustgas, som kommer från överskott på kväve i marken, har en växthuseffekt som är 300 gånger större än koldioxid och har en halveringstid på cirka 100 år. Det är UV-ljus och lustgasens omvandling till nitrit i regnvatten som står för nedbrytningen. Det ekologiska jordbruket får sitt kväve från baljväxter och det ger inget överskott. Det är konstgödseln som gör att det konventionella jordbruket har dubbelt så stor klimatpåverkan som det ekologiska.
Det är det ekologiskt jordbruket med djurhållning som är det enda som idag lagrar kol i marken i Sverige. Världens jordbruksmarker har förlorat mellan 50 och 70 procent av sitt ursprungliga humuslager. Det har omvandlats till koldioxid. Förlusten av mull motsvarar i dag 30 fotbollsplaner per minut. Om takten fortsätter kommer den brukbara jorden på planeten vara borta om sextio år.
Under klimatkonferensen i Paris 2015 lade den franska jordbruksministern och hans departement fram ett förslag som kom att kallas 4-promillesinitiativet. Det kom att undertecknas av ett stort antal stater, bland andra Sverige. Det franska jordbruksdepartementet hade räknat fram att om planetens bönder skulle öka humushalten i sina jordar med fyra promille per år skulle det kompensera för mänsklighetens koldioxidutsläpp.
Det är långt kvar till att Sverige kan redovisa en ökning av humushalten på fyra promille per år. Grovt sett är skillnaden mellan det konventionella jordbruket och det ekologiska att det senare inte använder sig av konstgödsel. Den skillnaden är för liten för att vända trenden.
Men hur är nu livet för ekobönderna? Under ett antal år har antalet ekobönder stadigt växt, men inte i den takt som varit målsättningen för regeringen. Produktionen hos ekobönderna har ökat. Konsumtionen har inte hängt med och då sjunker priserna enligt marknadsekonomins regler. Ekobondens ersättning för mjölk under tredje kvartalet i år sjönk med 25 procent. Detta ger att man beräknar att den ekologiskt brukade arealen kommer att minska för första gången på en lång rad år. Man beräknar att minskningen blir 35 000 hektar.
Idag funderar de ekologiska böndernas organisation på om det kan vara möjligt att begränsa tillväxten på produktionskapaciteten så att det uppstår ett underskott och priserna kan gå upp så att lönsamheten blir dräglig. Det kommer i så fall bli kontraproduktivt för miljöarbetet.
Marknadskrafterna kommer inte att driva fram ett ekologiskt jordbruk som kan tackla utmaningen att genomföra 4-promillesinitiativet.
Bönderna i Indien strejkar och demonstrerar mot förslag att jordbruksproduktionen ska underordnas marknadsekonomins regler. De vill behålla de garanterade fasta priserna på jordbruksprodukter.
För att den ekologiska produktionen av livsmedel ska öka i Sverige enligt regeringens planer måste garanterade priser på ekologiska produkter också införas i Sverige.
Åke Paulsson
Artikeln har tidigare (5/2) varit publicerad i tidningen Internationalen.
