Hårdare tag mot flyktingar och närmande till Visegradgruppen (Ungern, Polen, Slovakien, Tjeckien): extravalet den 11 september innebär att Kroatien tar ett nytt steg åt höger. Den ultrareaktionära regeringen föll i januari på grund av inre splittring, men vid söndagens val gav väljarna åter starkt stöd åt det konservativa HDZ. Partiet nådde ett bättre resultat än vid förra valet i november i fjol och väntas nu kunna bilda regering tillsammans med Most, Medborgarrörelsen, som står mycket nära katolska kyrkan och som HDZ redan tidigare var i koalition med.
Tillsammans har de båda nu 74 av de 151 platserna i parlamentet och väntas inte ha några svårigheter att få stöd av partier som representerar de nationella minoriteterna.
Valresultatet är ett svårt nederlag för det socialdemokratiska partiet. Socialdemokraterna förde en aggressiv valkampanj, där han använde sig av nationalisternas traditionella argument och bl a sade att ”Serbien styrdes av en handfull arroganta ynkryggar”. Men försöket att flirta slutade med en kula i den egna foten. I stället vände en del traditionella vänsterväljare ryggen åt socialdemokraterna.
Kroatien kom med i EU 2013, men landets ekonomiska situation har inte förbättrats av det. Kroatien har den tredje högsta arbetslösheten inom EU efter Grekland och Spanien. Nedläggningen av industrier, bl a skeppsvarv, har fortsatt, offer för den ”fria konkurrens” EU driver på.
”Mycket lite skiljer de två stora partierna. De står för samma ekonomiska politik och båda försvarar de åtstramningar Bryssel kräver”, säger Toni Gabric, redaktör för webtidningen h-alter.
De senaste månaderna har kännetecknats av ökade spänningar med Serbien och en närmast officiell rehabilitering av Ustasjarörelsen, den fascistiska organisation som styrde Kroatien under en del av andra världskriget.
Björn Erik Rosin