USAs Utrikesminister Michael R. Pompeo & Rysslands Utrikesminister Sergej Lavrov
Presskonferens i Washington 191211
Redigerad översättning Eva Björklund 2020 0110
View Original Content: Secretary Michael R. Pompeo and Russian Foreign Minister Sergey Lavrov at a Press Availability
USAs utrikesminister Mike Pompeo inledde och berättade om ett tidigare möte med Sergej Lavrov.
I maj reste jag på president Trumps uppdrag till Ryssland för att träffa president Putin och utrikesminister Lavrov. Vi borde ha bättre förbindelser än vi haft de senaste åren. Våra bilaterala band är så klart komplicerade: Vi samarbetar inom vissa områden, och på andra håll tävlar vi.
Under mitt besök kom utrikesminister Lavrov och jag överens om att fortsätta det hårda arbete diplomatin kräver. Vi kom överens om att hålla våra kanaler öppna och våra samtal frispråkiga.
Vi talade om arbete mot terrorism och mot narkotika: Våra underrättelsetjänster och polisorganisationer samarbetar dagligen och vi kommer att förbättra detta.
När det gäller Syrien har vi åtagit oss att arbeta enligt FNs Säkerhetsråds Resolution 2254 för att hitta en politisk lösning på krisen. Jag tror att vi är överens om att det inte finns någon militär lösning och vi vill båda försäkra oss om att Syrien aldrig mer ska bli fristad för ISIS och andra terroristgrupper.
Detsamma gäller för Afghanistan, och vi har samtalat om det samarbete vi haft i frågor som rör i Afghanistan.
Idag har vi också kommit överens om att vårt gemensamma mål är en slutlig, fullständigt verifierad avnuklearisering av Nordkorea. Jag tog också upp betydelsen av sanktioner för att uppnå detta.
Detta är bra, positiva områden där våra två länder har samarbetat och kommer att fortsätta samarbeta. Det finns andra områden där utmaningarna är större.
Venezuela är ett av dem. Ju längre Niclas Maduro klänger sig fast vid makten, desto värre blir eländet för venezolanska folket. Vi bad den ryska regeringen att stödja målet att uppnå demokrati och legitimitet för interimpresident Guaidó, och fria och rättvisa presidentval.
Vi ägnade också lång tid till att tala om Ukraina. Därom handlade största delen av vårt samtal. Jag är stolt över vad vår regering har gjort för det landets självständighet och säkerhet. Jag upprepande för utrikesminister Lavrov att Krim tillhör Ukraina och att resolutionen om konflikten i östra Ukraina inleds med vår uppslutning kring Minsköverenskommelsen.
President Trump är också angelägen om att uppnå vapenkontroll med Ryssland och Kina, och vi talade länge om detta. Den måste kunna verifieras, genomdrivas och innefatta alla parter som har förmågan att genomföra detta runt om i världen.
Jag fick också möjligheten att ta upp frågan om US-medborgare som Paul Whelan sitter anhållen i Ryssland. Det är en av president Trumps främsta prioriteringar. Och förra veckoslutet hade vi framgång .
Och sen har vi frågan om inblandning i våra inre angelägenheter. Jag sa tydligt att det är oacceptabelt, och jag klargjorde vad vi förväntade oss av Ryssland. Trumpregeringen kommer alltid att skydda våra valkampanjers okränkbarhet. Om Ryssland eller någon annan utländsk aktör försöker undergräva våra demokratiska processer kommer vi att vidta nödvändiga åtgärder.
Och till slut, jag vill att ryska folket ska förstå att de sanktioner USA infört mot och utkrävt av ryska individer och enheter på intet sätt riktar sig mot det ryska folket. Vi har inga konflikter med laglydiga medborgare och vi ska fortsätta arbeta på den diplomatiska nivån för att få vårt samarbete på rätt fot.
Jag tackar er, utrikesminister Lavrov för att ni kommit till Washington. Jag ser fram emot och fortsätta vårt samtal i framtiden: Tack ska ni ha.
Utrikesminister Lavrov (genom tolk)
Mina damer och herrar, först av allt vill jag framföra min tacksamhet till utrikesminister Pompeo för detta möte i Washington. Vi har tackat för inbjudan att besöka USA som svar på utrikesminister Pompeos resa till Ryssland och Sochi i maj i år.
Han hade ett möte med Ryska Federationens president och vi hade meningsfulla och ganska långa förhandlingar. Vi träffas regelbundet och vi talas vid på telefon när det behövs. Dagens möte har bekräftat att det är meningsfullt att prata med varandra. Hur svårt detta skede i våra förbindelser än är, innefattande globala frågor, är det alltid bättre att tala med varandra än att inte göra det.
Vi har på djupet diskuterat våra bilaterala frågor: Vi talade om strategisk stabilitet, vapenkontroll och vi talade uppriktigt och affärsmässigt. Vi försöker att inte bara höra på varandra utan också lyssna. Det är ingen hemlighet att vi har olika uppfattning om olika saker, och det vore naivt att tro att vi från ena dagen till den andra skulle komma fram till ömsesidig förståelse i vissa kärnfrågor. Och jag tror att det alltid har varit så, mer eller mindre. Vi är inte 100 procent överens i våra ställningstaganden, och diplomatin går i grunden ut på att hitta lösningar som inte inkräktar på hävdvunna intressen på vardera sidan, men den kan göra det möjligt att undvika konflikter och ännu bättre, främja konstruktivt samarbete.
Vi håller verkligen med vår USA-partner, precis som Mike sa. Att två ledande kärnvapenmakter har samlar på sig konflikter är inte acceptabelt. Det gagnar varken våra länder eller de internationella gemensamma frågorna. Det skapar ökad spänning globalt, i hela världen. Så vi fortsätter våra samtal. Vi har den avsikten på båda sidor, och vi har möjligheten att normalisera våra bilaterala förbindelser.
Misstroendevåg
Vi förstår att vårt gemensamma arbete har hindrats och fortsätter att hindras av den misstroendevåg som drabbat Washington. Vi har än en gång tagit upp att spekulationerna om vår påstådda inblandning i USAs inre angelägenheter saknar grund, det finns inga fakta som stöder dem. Vi hittade inga fakta. Ingen har lagt fram några bevis, helt enkel för att de inte finns.
Jag vill påminna om att när de första påståendena om detta kom, var det inför presidentvalet 2016. Vi använde de kanaler som då fanns mellan Moskva och Washington, tillsammans med Barack Obama. Vi har många gånger bett våra vänner i USA om ett få tillfälle att ta itu med dessa misstankar som dök upp i oktober 2016, hela tiden fram till president Trumps installation. Vi fick inget svar. Alla våra vädjanden – när vi sa att om ni misstänker oss för något, var så vänligt och lägg korten på bordet; låt oss diskutera saken. Inget svar. Och allting fortsatte efter president Trumps installation.
Vi föreslog våra kollegor att de skulle låta oss att visa att alla misstankar saknade grund, att de skulle låta oss publicera den hemliga kanalkorrespondensen som startade i oktober 2016 och fortsatte till november 2017, så skulle allt blir klart för de flesta. Men tyvärr, USAs regering vägrade att göra det. Men jag upprepar det igen, vi är beredda att göra det, vi tror att publicera den korrespondens som ägde rum genom den kanalen, skulle klara upp många frågor. Hursomhelst hoppas vi att den turbulens som uppstod ur tomma luften kommer att lugna ner sig, precis som den gjorde när 50-talets McCarthyism blåste over, och att tillfället ska komma för att återgå till ett mer konstruktivt samarbete.
Förresten, vi har många gånger erbjudit, och vi påminde om detta idag, att nerteckna vår ömsesidiga plikt att inte blanda oss i vars och ens inre angelägenheter, och ta som föredöme det utbyte av personliga synpunkter som inleddes 1933, när de diplomatiska förbindelserna återupprättades mellan USA och USSR.
President Roosevelt föreslog, USA föreslog och vi var överens om en sådan brevväxling mellan president Roosevelt och vår utrikesminister Litvinov – för att på papper nerteckna vars och ens skyldighet att inte tillåta inblandning respektive inre angelägenheter. Det var ett initiativ från USA, och vi är beredda att göra något liknande i denna tid, den kritiska tid.
Vi är överens om att det vore ett misstag att lägga våra förbindelser åt sidan, ta en paus, eller skjuta upp vårt samarbete om tidens nya frågor. Vi är beredda att arbeta praktiskt med hela raden av frågor av ömsesidigt intresse. Och vi är beredda att göra det med den intensitet som passar våra partner i USA.
INF-avtalet
En av de centrala frågorna i vår diskussion var strategisk stabilitet. Vi har påpekat för vår samtalspartner de negativa följderna av att kliva av INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty – Avskaffa Medeldistans Kärnvapenraketer) och vi har upprepat att under dessa förutsättningar, efter att INF-avtaleet skrotades, att vi är intresserade av att inte släppa den här frågan ur sikte. Och vi föreslog – president Putin föreslog USA och andra partner, och Ryssland tillkännager ett ensidigt moratorium mot att använda sådana raketer och kommer inte att använda dem så länge inte sådana system dyker upp, att USAs system dyker upp.
Detta föreslog vi våra västliga partner, innefattande USA, så att ett sådant moratorium skulle bli ömsesidigt. Vårt erbjudande ligger kvar på bordet.
START-avtalet
Vi talade också om det öde ett annat avtal, som fortfarande gäller, fått, som går ut i februari 2021. Jag menar det nya START-avtalet. Ryssland har bekräftat sitt erbjudande att redan nu besluta att förlänga det. Detta har president Putin sagt offentligt. Detta förslag ligger på bordet.
Vi bekräftar också än en gang vårt förslag att USSR och USA tillsammans konstaterar att ett kärnvapenkrig är oacceptabelt.
Ukraina
När det gäller globala affärer, vi talade om Ukraina. Jag har noggrant informerat utrikesminister Pompeo och hans delegation om gårdagens samtal in Normandy Four Format (Tyskland, Ryssland, Ukraina och Frankrike) i Paris och vilka beslut som togs och vilka frågor som återstår att lösa för att fullt ut leva upp till Minskavtalet.
Och det är av största betydelse att det dokument som Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland godkänt bekräftar att Minskavtalet inte får brytas, utan måste följas till punkt och pricka. Det är också vår inställning, full tut.
Irans kärnprogram
Vi talade också om behovet att fortsätta vårt samtal om vägar för att komma ur krisen med Irans kärnprogram. Ni är mycket medvetna om vår inställning. Vi anser att det är nödvändigt att göra att som står i vår makt att rädda JCPOA, för att säkra iranska kärnforskningsprogrammet fredliga karaktär. Vi är så klart mycket oroade over vad som äger rum i Persiska Golven och Hormuzsundet, och vi verkar för att alla länder som vill förvissa sig om sin säkerhet och säker fartygsfart ska studera Rysslands förslag. Vi har föreslagit att inleda samtal om att skapa ett system för gemensam säkerhet runt Gulfen.
Vi har haft ett särskilt seminarium i Moskva med politiska forskare, experter, det vetenskapliga samfundet. Många länder i området, innefattande arabstaterna vi Persiska Viken som tagit del liksom ett antal europeiska forskar. Vi har också inbjudit USA och vi hoppas att de nästa gång ska delta i ett sådant seminarium.
Venezuela
Som utrikesminister Pompeo sagt, vi talade också om läget kring Venezuela. Ryssland insisterar på att Venezuela måste leda utvecklingen och att folket måste bestämma sin framtid, och att de små groddar till samtal som vi såg i Oslo, och som tyvärr befinner sig i limbo (mellan himmel och helvete) för närvarande, men att det samtal som vi ser i rundabordet mellan den moderata oppositionen och regeringen ska ge resultat och krisen lösas på fredlig väg.
Koreahalvön
Vi talade om läget på Koreahalvön. Vi främjar en kärnvapenfri halvö, och mot den bakgrunden menar vi att kontakterna mellan USA och DFRK är väldigt viktiga. Vi hoppas att det ställningstagande som vi har diskuterat med utrikesminister Pompeo, Rysslands och Kinas ställningstagande – vi samordnar vår hållning med Kina i dessa frågor – att det vore bra om Washington kunde definiera sin hållning med tanke på det nuvarande dödläget i förhandlingarna. Vi tror att för att komma ur denna återvändsgränd måste vi fortsätta med ömsesidiga åtgärder, åtgärd för åtgärd, och vi är beredda att aktivt hjälpa till på denna väg för att komma ur rådande läge.
Syrien
Vi talade om Syrien. Resolution 2254 lägger upp ramarna för att definiera vägen framåt för att lösa alla frågor. Vi har tagit upp behovet av samarbete mellan Ryssland och USA och andra berörda parter för att få slut på terrorismen på syrisk mark, för att lösa de humanitära frågorna liksom behovet av en hållbar, stabil politisk process som hade början i Geneve inom ramen för Grundlagskommittén där de syriska sidor måste komma överens om landets framtid.
Västasien och Norra Afrika
Vi talade om andra krisområden i Västasien och norra Afrika. De är många. Jag tror att vi har ömsesidigt intresse av närmare samarbete när det gäller Libyen. Vi samarbetar med frågor om läget i Jemen, och så klart, det är väldigt viktigt att arbetar med Palestina-Israelfrågan som uppenbarligen gått i stå i mycket kritiskt läge.
Bilaterala förbindelser
Vi talade också om våra bilaterala förbindelser, och som jag redan sagt: USAs och Rysslands presidenter har under toppmötet i Helsingfors 2018 och på ett tredje möte i Osaka i juni i år kommit överens om flera specifika steg. Och som ett av flera resultat har vi förnyat samtalen om terrorismbekämpning. Vi hade en överläggning för ett år sedan, och flera samtalsrundor har ägt rum. Det gör det möjligt att mer effektivt bekämpa detta gissel för både Ryssland och USA, och hela världssamfundet. Vi hoppas att gå vidare med intensivt utbyte er nytillsatte ansvarige för samtalen, John Sullivan, och vi är glada över att kunna samarbeta med honom. Vi känner honom som en mycket professionell diplomat. Han kommer att delta i utfrågningar i Senaten om hans nya roll. Och vi förväntar oss så klart att våra ambassadör i Washington får samma stöd.
Sanktioner och växande handelsutbyte
När det gäller ekonomin har vi, bortsett från USAs sanktioner som alla vet inte någon tjänar på, så har vår handel under president Trumps tid fortsatt att växa från 20 miljoner till biljoner dollar. Det var president Obamas nivå. Nu har president Trump bidragit till att den ökat till 27 miljoner. Det är mer än en tredje mer. Det betyder fler jobb i båda länderna, och mer vinst för bolagen. Och jag tror att om detta samarbete får mer drivkraft skulle resultaten bli ännu mer till ömsesidig nytta.
Vi har kommit överens om att söka vägar för att minska vissa hinder på det bilaterala området. Jag syftar på hur ryska medborgare arresteras utomland, visumproblemen, både för våra delegationer som deltar i internationella möten i USA och för våra diplomater, diplomatisk egendom. Vi har kommit överens om att våra representanter ska fortsätta samtalen om alla dessa frågor, för att göra dem konstruktiva och ge resultat, som är det viktigaste.
Till slut vill jag säga att trots alla svårigheter och motsättningar finns stora möjligheter för ekonomiskt samarbete, och av andra slag dessutom, det ligger i båda ländernas intresse att utveckla detta fullt ut och utveckla fåra förbindelser till våra länders fördel och det internationella samfundets. Det är vår avsikt, och idag har vi upplevt att den är ömsesidig, att USA har samma inställning. Jag är tacksam över att Mike Pompeo, vill fortsätta detta samtal, och jag skulle vilja inbjuda honom till Ryssland, så fort som möjligt.
Ms Ortagus, ordförande för presskonferensen: Tack ska ni ha.
Sergei Lavrov i TASS
USA har misslyckats med sin avsikt att ändra det politiska landskapet i Latinamerika.
I en intervju med TASS den 29 december konstaterade Rysslands utrikesminister Lavrov att USA hade misslyckats i sina försöka att ändra det politiska panoramat i Latinamerika till egen fördel, “Området har visat sig vara mer komplicerat och mångsidigt än Washingtons enkelspåriga uträkningar.”
“I det spända läget i Latinamerika har USAs avsikter att ändra förhållandena i Latinamerika till fördel för egna geopolitiska intressen. De har använt en kontrollerad kaosstrategi som skapat stor oro”, sa Lavrov som konstaterade att USA misslyckats uppnå sina mål.
För att kontrollera Latinamerika har USA intensifierat sin fientlighet för att skapa kaos och förändra vissa staters politiska struktur, särskilt Venezuelas.
Men i flera stater som har tillämpat den nyliberala politiken har det lett till kraftiga folkliga protester som i Chile, Ecuador, Colombia, Argentina och Mexiko som valt presidenter som tar avstånd från den modell Washingtons vill införa.
Venezuelas president informerade för sin del om att 11 personer arresterats denna vecka för att ha anfallit en militärförläggning i delstaten Bolivar.
Källa Resumen Latinoamericano 20191229.
Översättning Eva Björklund 2020-01-10
