Fatboy Trio

Konsertrecension: Fatboy Trio

Scenkonst Sörmland har under vintern och våren arrangerat sex lunchkonserter med väldigt blandad musik. Sist ut var Fatboy Trio som i onsdags gjorde ett bejublat framträdande.

Fatboy som egentligen är en kvintett hade bantat ner sig till en trio bestående av Thomas Pareigis, gitarr och sång, Hannu Kiviaho, gitarr och Thomas Schuldt, kontrabas. Det som slog mig först var hur mäktig ljudbild de får fram även när de uppträder som en trio. Det är mycket tack vare Thomas Schuldt som trakterar basen mästerligt genom att på klassiskt rockabillymanér även agera takthållare. Just därför fungerar det väldigt bra att utelämna trummorna. Men framförallt är det vad de gör tillsammans som blir så lyckat.

Hannu Kiviaho är en skicklig gitarrist som i många fall ligger i ett gränsland mellan rockabilly och psychobilly. Låtarna är så välarrangerade från början till slut och det är svårt att inte bli imponerad. Pricken över det berömda i:et är Thomas Pareigis sång som är både lågmäld och kraftfull på samma gång.

Fatboy har flera gånger jämförts med Roy Orbison och jag kan bara hålla med. Jag vill även dra paralleller till Weeping Willows och den där känslomässiga smärtan som löper som en röd tråd. Allra flest tårar lockar “Last train home” fram. En countrydoftande lugn låt fylld av vemod som även får mig att tänka lite på Leonard Cohen.

Heikki Kiviaho gästsjunger

Fatboy Trio ersatte Sator Trio som fått lov att avboka men de som var där för att lyssna på Sator gick inte hem helt tomhänta då Heikki Kiviaho gästade och sjöng Hurriganeslåten “I will stay”.

Att kunna blanda rockabilly med 60-talspop, country, psychobilly och en mängd andra genres och få det så enhetligt visar på hur begåvade musikerna är. När bandet gick av scenen hade de spelat 11 låtar. Trots att medelåldern på publiken var hög lät det som vilken rockklubb som helst en fredagskväll när publiken ville ha ut bandet för ett extranummer. Och det bar frukt. Fatboy Trio avslutade med en hyllning till Jerry Williams där de gjorde en vacker version av “It started with a love affair”.

Liknande artiklar:
William Faulkner och Harper Lee är omistliga vittnen när det kommer till rasismens rötter och
Mikael Ström, eFOLKET, har recenserat Ola Aurell släppte sin första skiva 2012 efter det har
Roman om Afghanistan av Carsten Jensen. Recension av Jan-Olov Carlsson. Carsten Jensen uppmärksammar det danska
av Gunnar Rundgren, Ordfronts förlag Den stora ätstörningen är enligt min mening en av de