IKEA – en produkt av miljonprogrammet – Ingvar Kamprad 1926-2018

Den före detta nazisten och entreprenören Ingvar Kamprad har mycket att tacka svensk arbetarrörelsen för. Den unge Ingvar Kamprads vurm för nazismen och deltagande i Per Engdahls nysvenska rörelse, som då hette Riksförbundet Det Nya Sverige, var inte bara som han själv har beskrivit det,en “ungdomsvurm.”

Nej, Ingvar Kamprad var uppvuxen i ett hem som hyllade de nazistiska idealen, precis som man gjorde i många andra borgerliga hem på 1930-talet, speciellt i de södra delarna av Sverige. Att Ingvar Kamprad så småningom lämnade nazismen berodde nog mer på yttre omständigheter än Ingvar själv. Det vill säga att Sovjetunionen besegrade den nazistiska invasionsarmén och arbetarrörelsens framgångar efter andra världskriget i Sverige. Att var nazist i Sverige efter andra världskriget var inte något framgångsrecept, allra minst för en entreprenör.

Däremot kan inget tas ifrån Ingvar Kamprad att han var en duktig och innovativ entreprenör. Men en viktig orsak till IKEA:s lyft som företag var de stora  offentliga satsningar som genomfördes i Sverige efter andra världskriget.

Det var nämligen en av de allra största offentliga satsningarna som gjorts i det här landet, som bredde vägen för IKEA, det idag utskällda “Miljonprogrammet”. Det var 1965 som den svenska riksdagen beslöt att bygga 100 000 bostäder varje år under den närmaste tioårsperioden. Det var tack vare arbetarrörelsens politiska styrka som beslutet kunde genomföras och planerna sättas i verket.

Men lika viktigt för att miljonprogrammet skulle kunna sjösättas var arbetarrörelsens seger i ATP-striden 1959. De ATP-fonder som därefter bildades hade byggt upp ett stort kapital som kunde användas för de lånebehov som uppstod när husen skulle byggas. Detta var en förutsättning för att uppnå målet att bygga bostäder med bra standard till överkomliga kostnader och därmed låga hyror.

Miljonprogrammet har i efterhand fått ett oförtjänt dåligt rykte, som att det enbart bestått av jättelika trista betongkolosser. Faktum är att en tredjedel av husen var småhus: villor, radhus och parhus. Av flerfamiljshusen låg hälften av lägenheterna i mindre hus och den andra hälften i höghusområden. Cirka hälften av bostäderna som byggdes var hyresrätter, de övriga var bostadsrätter eller småhus.

Miljonprogrammet betydde ett oerhört lyft i bostadsstandarden och också slut på trångboddhet. Och alla dessa nya bostadsytor skulle möbleras. Därför gav staten unga nybildade hushåll möjlighet till förmånliga bosättningslån, så de även skulle kunna möblera sina nya lägenheter.

Denna byggboom skapade också en möbelboom i Sverige. Aldrig varken förr eller senare har det i Sverige funnits så mycket ny bostadsyta att möblera, som under perioden 1965 till 1974.

De unga familjer som flyttade in i de nya bostäderna ville möblera dem med nya möbler. Och det fanns en person som mer än alla de traditionella möbelhandlare förstod att utnyttja detta. Ingvar Kamprad som länge hade sålt möbler på postorder hade upptäckt hur man kunde hålla ner fraktkostnader genom att skicka möblerna omonterade  i  platta paket. Han hade alltså redan en teknik för att göra det enkelt att frakta de annars otympliga möblerna.

Den framväxande bilismen gjorde också att människor själv kunde köra hem sina nya möbler – om de inte var så utrymmeskrävande. Ikeas platta paket fanns ju redan, så det var bara för Kamprad att börja sätta upp sina möbelvaruhus, IKEA, där folket själv skulle kunna hämta sina möbler till miljonprogrammets nya lägenheter.

Samma år som miljonprogrammet sjösattes, 1965, lät Ingvar Kamprad bygga sitt första stora IKEA Möbelvaruhus  vid Kungens kurva i Stockholm – tidigare fanns endast ett IKEA-varuhus på Ingvar Kamprads hemort Älmhult. Detta blev början på en expansion som har fortsatt sedan dess och nu täcker  IKEA-varuhusen stora delar av världen.

Hans Hjälte

Liknande artiklar:
I söndags den 25 mars 2018 lämnade den folkkäre artisten Jerry Williams scenen för gott,
Annika Falkengren, jobbade under 12 år som vd vid SEB-banken. Under tiden som VD samlade
Den tidigare Socialdemokratiske finans- och statsministern Göran Persson har, efter tiden som socialdemokratisk partiledare och
I veckan presenterade Cancerfonden rapporten Cancer och ojämlikhet – En rapport om hur grupptillhörighet påverkar