Aftonbladet 15 februari. Fram- och baksidan är reklam. Get what you love with Klarna.

Hur fri är den fria pressen som gjort sig beroende av reklaminkomster?

Och vilket ansvar har tidningar som öppnar sin famn för bankskojare och ockrare?

Jag hajade till när jag såg Aftonbladet nu i lördags 15 februari. Nästan hela förstasidan, samt hela sistasidan var reklam. Alltså det som exponeras allra först till eventuella köpare och läsare är reklam.

Min första reaktion var att Aftonbladet, liksom många andra tidningar, är illa ute när man måste sälja sitt “ansikte utåt” till krämarna.

Det är sida upp och sida ner med reklam. Det är spelreklam, det är alkoholreklam och det är mycket annan reklam som till större delen är bedräglig och förljugen.

Sedan blev jag lite nyfiken. “Klarna. Smoooth shopping”. Vad är det för något? Av färgen och bildera att döma trodde jag det var reklam för “skönhetsmedel” eller smycken av något slag. Det finns ju en bild på ett finger med någon slags konstig ring.

Men när jag söker information om Klarna, framgår det att det handlar om ett låneföretag som erbjuder snabba lån till ockerräntor.

“Shoppa som du vill. Handla var du vill och upplev tryggheten och friheten med Klarna”

“Klarna Sverige. Köp först och betala senare”

“Låna 5 000 – 600 000, utan säkerhet. Du får använda pengarna till vad du vill”

“Shoppa var du än är. Klarna-appen ger dig frihet att shoppa i vilken butik som helst. På dina egna villkor. Och samtidigt får du full kontroll över din ekonomi”

Vad jag förstår är Klarna bara ännu ett slemmigt företag i den här snabblånebranchen som går ut på att locka folk att köpa för pengar man inte har, och att skinna folk med ockerräntor.

“Klarna värderas till över 50 miljarder efter en ny finansieringsrunda. Klarna rankas nu som det största privata fintech-bolaget (fintech = finansteknologi. Min anmärkning) i Eoropa och ett av de största globalt sett. Det svenska fintech-bolaget Klarna har tagit in 460 miljoner dollar i nytt kapital och värderas därefter till 5,5 miljarder dollar. Motsvarande 52,8 miljarder kronor. Det är en rejäl ökning från 2,5 miljarder i början av året (2019. min anmärkning) och värderingen på 3,5 miljarder i april där bland annat H&M, Seqouia och Permira investerade”,
skriver Veckans Affärer.

“Klarna lockar konsumenter med onödiga konsumtionslån, anser Sveriges Konsumenter. Organisationen har granskat hur Klarna presenterar sina betalningsalternativ och menar nu att banken försöker få konsumenter att välja kreditbetalning i stället för att betala direkt”,
skriver SvD Näringsliv.

Även regeringen uttrycker en viss kritik mot den här typen av verksamhet:

“Jag har träffat landets konsumentvägledare och de vittnar om att det är väldigt många människor som hamnar i skuldfällan tack vare just den här typen av upplägg och betalningslösningar. Jag vill föra en dialog med Klarna om vad de avser att göra för att minska det här problemet”, säger Konsumentminister Ardalan Shekarabi (S) till Veckans Affärer.

Även Per Bolund (MP), Finansmarknads- och Bostadsminister och biträdande Finansminister, är “bekymrad”:

“Jag tycker det är bekymmersamt att Klarna med sådan kraft MOTSÄTTER SIG (min kursivering) att konsumenterna ska erbjudas att betala för varan direkt”, säger Bolund till Veckans Affärer.

Själv tycker jag det är mer än “bekymmersamt”. Det borde vara olagligt, det borde vara kriminellt att bedriva den här sortens “bankverksamhet”. Att det över huvud taget ryms inom lagens ramar.

Till Ardalan Shekarabi kan jag bara säga: Lycka till med din “dialog” med Klarna, och att de ska komma till insikt om hur “dumma” de är.

Jag tycker det hela är som att öppna grinden och släppa in räven i hönsgården, och sedan se förvånad ut när räven bitit nacken av alla hönsen. Och därefter ta en “dialog” med räven.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar