Två ilskna tuppar. Foto: Rolf Waltersson.

“Han kom som en vind, Vad bryr sig en vind om förbud?”

Rubriken är inledningen på Hjalmar Gullbergs dikt “Kyssande vind” som han skrev för 90 år sedan.

Jag kom osökt att tänka på dessa rader när jag var ute en sväng med min bil eftersom det var en händelserik bilfärd på olika sätt.

Färden gick lugnt och stilla längs den krokiga och föga trafikerade vägen mellan Torshälla och Tumbo.

Tack vara att jag körde sakta fick jag syn på den stilig fasantupp som spankulerade på sädesfältet bara några meter från vägkanten.

Eftersom jag alltid har kameran i högsta beredskap stannade jag till för att ta några bilder genom den nervevade sidorutan.

När jag kliver ur bilen för att se om jag kan komma ännu närmare för att fota får jag även syn på den lilla fasanhönan.

Hönan fick jag bara en bild av bakifrån när hon något skrämd kilade iväg mot skogsbrynet. Även tuppen tyckte att min närvaro var för påträngande så även han traskade, något mindre skrämd, iväg mot skogen och hönan.

Det hela var en trevlig inledning på min färd…

När jag kommer till Kvicksundsbron blev det: “Han kom som en vind. Vad bryr sig en vind om förbud?”

Mycket trafik på bron där högsta tillåtna fart “bara” är 60 km/tim. På tok för sakta tyckte en stor svart Volvo framför mig. Trots mötande trafik blåser han förbi den sportiga Porsche som ligger framför, för att sedan tränga sig in tätt framför Porschen.

Jag ser hur Porschens bromsljus tänds, släcks, tänds, släcks gång på gång. Den svarta Volvon saktar ner för att till sista stanna helt och blockera hela vägbanan.

Volvoägaren kliver ur bilen, viftar med armarna och skriker som en stucken gris. Genom min nervevade ruta hör jag hur Volvoägaren pekar och skriker: “Varför i helvete kör du så jävla nära?”, trots att han själv strax innan låg väldigt nära bakom Porschen innan han blåste förbi och trängde sig in omedelbart framför.

Därefter kör Volvon och Porschen in på en sidoväg vid macken där de förmodligen skulle “göra upp”.

Jag kom osökt att tänka på fasantuppen som jag såg spankulera på sädesfältet några minuter tidigare. De här två tupparna i ungefär jämbördiga “statusbilar” var rejält uppjagade. Hur det hela slutade vet jag inte eftersom de körde in på sidovägen vid macken. Förmodligen för att “göra upp”.

När jag kommer till Borgåsund, där högsta tillåtna hastighet är 50 km/tim genom samhället, blir jag omkörd av en bil som kör väldigt fort. Omöjligt att säga hur fort, men uppskattningsvis närmare det dubbla.

Lite längre fram kommer jag ikapp denna fartdåre som blivit hejdad av några framförvarande bilar som körde “för sakta”. Några hundra meter längre fram svänger fartdåren in mot markan vid Strömsholm. Han var tydligen bara väldigt fikasugen.

När jag lite senare åker hemåt igen tidig eftermiddag och kommer fram till Tumbo där förskolan ligger i den gamla skolbyggnaden och högsta tillåtna fart är 30 km/tim. Förskolan på ena sidan vägen och p-platsen på andra sidan där föräldrar oftast parkerar när de lämnar och hämtar sina barn.

Där kommer en bil bakifrån, kör om mig i väldig hög fart, dessutom strax före övergångsstället. Det blir, som man säger i tennis, “dubbelfel”. Rena turen att inga barn och föräldrar var där just då.

Det är förresten inte första gången jag blir omkörd vid förskolan i Tumbo under vardagar då skolan är öppen.

Ja, det här är en beskrivning av hur “en vanlig dag” i trafiken kan se ut.

På tal om hastighet och att komma som en vind. Om man översätter vindhastigheter, meter per sekund, till kilometer per timme, vilket för de flesta är ett mer begriplig mått:

  • Hård vind 13,9–17,1 m/s motsvarar 50–61 km/tim. Alltså ungefär vanlig stadstrafik.
  • Storm 20,8–24, 4 m/s motsvarar 89–102 km/tim. Alltså ungefär som en 90-väg.
  • Orkan 32.7–36,9 m/s motsvarar 118–133 km/tim. Alltså ungefär “motorvägshastighet”.

Ökar man farten från 80 till 90 km/tim “sparar” man 50 sekunder per mil.

Ökar man farten från 110 till 120 km/tim “sparar” man 27 sekunder per mil.

Sänker man farten från 110 till 90 km/tim minskar man bränsleförbrukningen med cirka 20 procent, vilket sparar pengar. Något att tänka på nu när det klagas på höga bensinpriser.

Lägre hastigheter ger också kortare bromssträcka, minskad olycksrisk och minskade miljöfarliga utsläpp.

Kör man lugnt och försiktigt ser man också fasantupparna.

Ge mig en enda vettig förklaring till varför man ska köra fortare än vad som är tillåtet. Ibland kan även den tillåtna hastigheten vara för hög. Till exempel vid dålig sikt, halka och där det är större risk att vilt springer över vägen.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like