Eskilstunas kommunala gymnasieskola har länge kämpat med underskott och nedskärningar, men enligt fackförbundet Sveriges Lärares ordförande Magnus Klavins har man ändå lyckats leverera högkvalitativ utbildning till sina elever. Nu varnar han dock för ödesdigra konsekvenser om den anorektiska finansieringen av skolan får fortsätta.
Med ’anorektisk’ i sammanhanget menas att man uttömt alla resurser man kan undvara och är inne på de sista reserverna för att upprätthålla livsviktiga funktioner. Konkret talar vi här om ”de mest basala lagkraven, som att det måste finnas en undervisande lärare på plats”, förklarar Cathrin Vinge, som är lärare, styrelseledamot och fackligt ombud på S:t Eskils. Läs här om bakgrunden till gymnasieskolans ekonomiska problem.
Sveriges Lärare har klargjort att man motsätter sig neddragningarna som tillkännagavs i januari. Under den pågående samverkansprocessen förhandlas förslaget att dra ned 7 lärartjänster och 5 administrativa tjänster på S:t Eskils, 5 lärartjänster och 9 administrativa tjänster på Rekarne och 2 lärartjänster och 1 administrativ tjänst på Rinman.
Till administrativa tjänster räknas bl a specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare, och även dessa kategorier påverkar Sveriges Lärare, säger Urban Sandberg som är lärare, styrelseledamot och fackligt ombud på Rinman.
Förslaget följer på 2024 års stora omorganisering vari 26 tjänster inom gymnasieskolan skars ned. Det har motiverats med nödvändigheten att nå ’budget i balans 2025’ – ett mantra som återigen tillåtits övertrumfa överväganden om arbetsmiljö, resultat och elevhälsa, konstaterar Klavins.
Konsekvenser
Förutom för de anställda som riskerar att hamna i omställning och möjligtvis i arbetslöshet har förslaget allvarliga konsekvenser för kvarvarande personal, elever och samhället i stort.
Endast 33 procent av personalen i kommunala gymnasieskolan beskriver det som troligt att de skulle rekommendera Eskilstuna kommun som arbetsgivare till en bekant. Detta kan jämföras med 57 procent för alla anställda inom kommunen som helhet. Nästan en tredjedel gymnasieanställda uppger vidare att de inte ser fram emot att gå till arbetet.
Siffrorna ovan kommer från en medarbetarundersökning som Zondera gjorde 2024 på uppdrag av Eskilstuna kommun – alltså före det aktuella neddragningsförslaget.
”Som arbetsgivare borde man studsa på sådana siffror, men man har inte svarat med några åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Tvärtom har oron och stressen bland personalen bara ökat sedan de nya besparingsåtgärderna avslöjades i januari”, säger Klavins.
Förlusten av kollegor ökar arbetsbördan och kan också upplevas psykiskt påfrestande i sig. Det vi befarar är ökade sjukskrivningstal, vilket också kostar betydligt mer, fortsätter Klavins.
Cathrin Vinge påpekar att färre tjänster inom specialpedagogik och elevhälsa kommer att äventyra skolornas förmåga att följa skollagen om rätt till stöd. Det kommer också innebära ett oerhört tungt ansvar för lärare att tillgodose stödbehov samtidigt som de undervisar i helklass. ”Det kommer att förvärra den samvetsstress så många av oss redan känner”, säger hon.
Trycket på skolpersonalen spiller naturligtvis till slut över på eleverna och skolans förmåga att spela sin roll som en kompensatorisk kraft. Det finns en välbevisad länk mellan inadekvat bemanning och elevernas psykosociala hälsa, övergången till arbetslivet och sårbarheten för att hamna i riskbeteenden eller kriminalitet. Om det aktuella förslaget genomförs kommer 700 elever täckas av en studie- och yrkesvägledare, vilket är avsevärt högre än fackförbundets riktlinje på upp till 400 elever.
Eskilstunas kulturella och bildningsarv hotas dessutom, enligt Vinge, av besluten att plocka bort linjer och byggnader från stadens äldsta läroverk, S:t Eskils gymnasium.
Värd att rädda
”Trots ständigt försämrande förutsättningar har vi hittills lyckats leverera undervisning av hög kvalitet”, menar Klavins och pekar på examensgraden som ligger på rikssnittet. Jämfört med i andra kommuner är det dessutom en stor andel av eleverna (runt 70%) här som väljer ett kommunalt gymnasium över ett fristående.
”Vi är stolta över den kommunala gymnasieskolan här i Eskilstuna, och tycker att den är värd att rädda”, säger Klavins. ”Vi har redan en hög grad av rutin, kompetens och kvalitet, men vi måste ges utrymmet att utöva vårt yrke. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi fick de förutsättningar vi efterfrågar. Eskilstuna skulle bli en superkommun vad gäller skolan!”, avslutar han.
Anna Eriksson
Lästips:
Finansieringen av kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna – Fakta och Bakgrund – eFOLKET, 21 mars 2025
Högre skolpeng och mer handlingsutrymme åt rektorerna behövs enligt Sveriges Lärare – eFOLKET, 21 mars 2025
Hotet: 21 skoltjänster kan försvinna – Eskilstuna-Kuriren, 30 januari 2025
Ledare: Skolan kan inte räddas av ständiga brandkårsutryckningar – Eskilstuna-Kuriren, 31 januari 2025
