När de rödgröna, S och Mp, bildade regering 2014 lanserade dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) det som kallades feministisk utrikespolitik.
Blotta begreppet ”feministisk utrikespolitik” fick bombkramarna att gå i taket. Man kallade det ”feministisk plakatpolitik” och annat nedlåtande, utan att ens veta vad det hela gick ut på.
”Den feministiska utrikespolitiken handlar om att säkerställa flickors och kvinnors rättigheter, representation och resurser. Kvinnor och flickor ska ha samma möjligheter till socialt, ekonomiskt och politiskt inflytande som män och pojkar”, skriver Socialdemokraterna på sin hemsida.
Man sätter upp fyra punkter:
att Sverige ska vara ledande i FN:s arbete för ekonomisk jämställdhet och för att flytta fram positionerna för kvinnors rättigheter globalt.
att Sverige ska fortsätta att driva på arbetet för att stärka jämställdhetsperspektivet i FN.
att kvinnor får en mer framträdande roll i det förebyggande, fredsskapande och fredsbevarande arbetet.
Att Sverige ska fortsätta arbetet med att bekämpa allt sexuellt våld, både vid konflikter och i fredstid.
Man gav även ut en handbok på drygt 100 sidor; ”Handbok. Sveriges feministiska utrikespolitik”.
I denna handbok poserar:
Isabella Lövin. Minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat.
Margot Wallström. Utrikesminister.
Ann Linde. Som då var EU- och handelsminister
Det här kan ju tyckas vara ganska självklara krav som alla humanister borde kunna skriva under. Vem kan vara mot ”att kvinnor får en mer framträdande roll i det förebyggande, fredsskapande och fredsbevarande arbetet” som det står i en av punkterna?
Dessutom är detta ingen ny feministisk utrikespolitik som uppfunnits av Margot Wallström. Hon har inspirerats av USA:s dåvarande utrikesminister Hillary Clinton som väckte dessa idéer om ”feministisk utrikespolitik”.
Men – icke sa Nicke.
Nu har den nya SD-regeringen, inte helt oväntat, beslutat att överge den feministiska utrikespolitiken. Enligt utrikesminister Billström (M) beror det på att ”etiketten feministiskt utrikespolitik skymmer innehållet i politiken”.
Lite tragiskt dock att Margot Wallström som dåvarande utrikesminister tog för givet att Sverige skulle skriva under och ratificera denna FN-deklaration om kärnvapenförbud, nu vänt på klacken och säger att Sverige inte ska skriva under. Hon vill inte att den svenska Nato-processen ska störas. Det finns en ”oskriven lag” att som medlem i kärnvapenalliansen Nato kan man inte vara mot kärnvapen, och därmed inte heller skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Motsvarande ökenvandring har även Ann Linde gått när hon som utrikesminister kröp som en strykrädd hund inför Erdogans fötter när Erdogan ställde sina krav på Sverige för att godkänna Sveriges Nato-ansökan.
De bifogade kartorna är ”skammens kartor” för Sverige. Den ena visar resultaten när man i FN 7 juli 2017 röstade om att anta denna FN-resolution om kärnvapenförbud.
Blåmarkerade är de länder som röstade Ja. Sverige röstade också Ja.
Svartmarkerade (jag tycker det ser ut som grått) är de länder som avstod från att rösta. Alla Nato-länder avstod från att rösta – utom Nato-landet Nederländerna.
Nederländerna (rödmarkerat) var det enda land som röstade Nej
Den andra kartan visar de länder som undertecknat och som även ratificerat FN-konventionen om kärnvapenförbud 20 september 2023. 93 länder har signerat konventionen varav 69 stater också har ratificerat och ytterligare 3 anslutit sig.
Grön: Ratificerat. Gul: Signerat
Ratificera innebär att landet också har ändrat sin lagstiftning så att den stämmer med kärnvapenförbud. Signera är ett första steg för att senare ratificera. Att ändra lagar kan ju ta en tid.
Som sagt. När Sverige nu är på väg in i Nato är vi samtidigt på väg bort från att vara aktiv och pådrivande när det gäller nedrustning och förbud mot kärnvapen.
Den nya utrikespolitiken – Sverige har gått från feministisk utrikespolitik till en grabbig och machoinriktad utrikespolitik.
Lästips:
FN:s konvention om kärnvapenförbud – Wikipedia
Åtta år av feministisk utrikespolitik – nu slopas den – FUF (Föreningen för utvecklingsfrågor
Med feminism som ledstjärna: Svensk utrikespolitik i ny tappning – Utrikespolitiska institutet.
Feministisk utrikespolitik – Socialdemokraterna
Handbok. Sveriges feministiska utrikespolitik – Regeringskansliet. Utrikesdepartementet
Rolf Waltersson
