“Ska det va så svårt att fatta
att det är falsk matematik
som gör den fattige så fattig
och den rike så förbannat rik”
Det går inte att komma förbi de här raderna av Peps Persson, när man ser resultatet av den slopade värnskatten nu vid årsskiftet.
I det heliga januariavtalet mellan regeringspartierna S, MP och de två bundsförvanterna L och C, kan man läsa under punkt 4:
“En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, UTJÄMNA DAGENS VÄXANDE EKONOMISKA KLYFTOR (min kursivering), sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden”
Det är inte helt lätt att hänga med i denna långa mening och vad orden och formuleringarna egentligen betyder.
Men att skattereformen ska “utjämna dagens växande ekonomiska klyftor”, tycker jag är ganska solklart. Klyftorna mellan fattiga och rika ska minskas! Svårt att tolka på annat sätt.
I tidningen Arbetet visar Martin Klepke hur den slopade värnskatten påverkar olika inkomstgrupper. Som källa har han Skatteverkets egna tabeller och uppgifter.
Diagrammet är något missvisande, för det visar den årliga skattesänkningen, men för månatliga inkomster.
Med 20 000 i månadslön blir den årliga skattesänkningen 258 kronor. Alltså 21 kronor per månad.
Med 80 000 i månadslön blir den årliga skattesänkningen 17 439 kronor. Alltså 1 453 kronor per månad.
Kliver man högre upp i lönetrappan, utanför diagrammet, får den med 100 000 i månaden en skattesänkning på nästan 30 000 om året.
“LO-ekonomerna har till exempel räknat ut att de 50 toppdirektörer som ingår i Sveriges ekonomiska maktelit i snitt får 67 000 kronor i skattesänkning – i månaden! – när nu värnskatten försvinner”, enligt Martin Klepke i tidningen Arbetaren.
67 000 i månaden i skattesänkning för direktören. Det kan jämföras med 21 kronor för en lågavlönad med 20 000 i månadslön. Med en rejält taskig månadslön på endast 10 000 blir skattesänkningen, hör och häpna, hela 12 kronor per månad.
Hur är det nu det står i Januariavtalet – “UTJÄMNA DAGENS VÄXANDE EKONOMISKA KLYFTOR”
Är det någon mer än jag som inte förstår hur det här hänger ihop?
Rolf Waltersson
