Svenskt Barnbildarkiv släpper boken ”Var det bra så? – Om barn och reklam”. En bildrik skildring av barns möten med reklam genom tiderna.
Svenskt Barnbildarkiv släpper i dag boken ”Var det bra så? – Om barn och reklam. Detta är den sista delen i en trilogi som lyfter fram barns egna bilder och vad de kan berätta för oss om vår samtid. Boken innehåller omkring 100 bilder skapade av barn, från tidigt 1900-tal till idag, som visar hur barn har upplevt och tolkat reklam genom tiderna.
– Reklam finns överallt, mer eller mindre dolt, och tycks nästan ha förenat sig med den luft vi andas. Vi kunde se att ”skincare” trendat bland barn och unga, och det fick oss att vilja nysta mer kring barns möten med reklam, berättar Karin Isaksson, arkivarie på Svenskt Barnbildarkiv.
– I vår första publikation visade vi ett urval bilder från vår stora insamling om hur barn upplevt coronapandemin. Till vår stora glädje prisades den med utmärkelsen Årets samtidsdokumentation, så vi hoppas att även den här publikationen, med sin aktuella tematik, ska beröra, säger Karin Isaksson.
Boken är uppdelad i två delar, med en bildkatalog och ett tillhörande textkompendium. I kompendiet medverkar Jessica Hallbäck, Ylva Ågren, Johanna Sjöberg, Elise Strandh, Julia Stigborg och Carolina Martínez med reflektioner kring uppväxt, skönhetsindustrins påverkan på barn och vad som händer när reklam kliver rakt in i barns lekvärldar, på både gott och ont.
Barnens bilder i centrum
– Vi är glada över att ha fått in spännande texter som vrider och vänder på tematiken. Barnens bilder är dock hjärtat i publikationen. För oss har det varit viktigt att bokens form lyfter fram barnens bilder framför de vuxnas texter. Vi vill inte att de vuxna ska överrösta barnen, och vi vill att vuxna ska förstå att barnets bild är ett språk i sig självt. Vem som helst ska kunna ”läsa” barnens bilder i den här boken, det krävs ingen specialkunskap för det, berättar Linn Köpsell, projektkoordinator på Svenskt Barnbildarkiv.
Boken får sin officiella release under Barnkultursymposiet den 27 till 28 mars, som arrangeras av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet. Symposiet hålls i Aula Magna och samlar forskare, praktiker och intresserade från hela landet.
Barns kulturarv behövs för vår gemensamma historieskrivning
Barn är en underrepresenterad, men viktig, grupp i de nationella kulturarven. FN:s Barnkonvention och de svenska kulturpolitiska målen slår fast att barn har rätt till yttrandefrihet och att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Med det följer att barns egen kultur har ett egenvärde; de kulturella artefakter som de producerar utgör ett kulturarv som är värt att samla in, bevara och arkivera i sin egen rätt. Sverige är en öppen demokrati där stödet och efterlevandet av de mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten har en stark tradition. Men ett nationellt kulturarv som inte representerar alla grupper i samhället kommer inte kunna återberätta vår gemensamma historia korrekt.
Ett unikt kulturarv
Svenskt Barnbildarkiv i Eskilstuna har funnits sedan 1977 och är den enda kulturinstitutionen i Sverige som helt fokuserar på barns egna bildskapande och kulturarv. Arkivet samlar, bevarar och tillgängliggör omkring 700.000 bilder, från 1700-talet till idag, och arbetar i linje med FN:s Barnkonvention och Sveriges kulturpolitiska mål. Ett centralt uppdrag är att visa att barns kulturarv har ett egenvärde och är en viktig del av vår gemensamma historieskrivning.
Läs också:
Eskilstuna: Ny bok med barns teckningar från 1700-talet till idag
Ny bok med barnteckningar om barns upplevelser av coronapandemin
