Energi och klimat – del 4

Billigare sol-och vindenergi, men det räcker inte för att hindra KLIMATKATASTROFEN

Det har blivit allt billigare att producera elkraft i vindkraftverk och med solfångare. Det är givetvis mycket bra, men det betyder inte att vindkraft och solenergi är på väg att konkurrera ut oljan som världens viktigaste energikälla varken i år eller under de närmaste tio åren.

Häromdagen kunde man läsa en artikel i Etc som inleds så här: “Nu får fossilkramarna huka sig. Redan nästa år blir det billigare att producera sol- och vindkraft än fossil energi. Året efter väntas alla förnybara energikällor tävla med olja med kol i prisracet. Det visar en ny rapport…”

Den rapport Etc hänvisar till är publicerad i irena.org som utges av International Renewable Energy Agency (Irena).

Etc citerar dessutom Helen Mountford, internationell ekonomichef vid den fristående tankesmedjan World Resources Institute, som i ett pressmeddelande skriver: “2019 kommer de bästa vindkraftsparkerna leverera mycket billigare el än traditionella bränslen. Det här är en kraftfull trend som omdefinierar dagens energilandskap, och visar att klimatarbete och ekonomisk tillväxt verkligen kan gå hand i hand. För investerare och företag är det här världens möjlighet”.

Det är nödvändig att utveckla förnyelsebara energikällor som alternativ till de fossila bränslena, olja, kol och gas. Inte bara på grund av den annalkande klimatkatastrofen, utan även därför att de fossila energikällorna är ändliga resursers som vi människor håller på att uttömma.

Det är därför mycket bra att de förnyelsebara energikällorna utvecklas och att kostnaderna för att producera energi från dessa minskar i snabb takt. Men energiomställning från fossilt till förnybart är en lång process – och ingen enkel sak. Och detta beror inte enbart på de stora fossila energibolagens makt.

Energin från vind- och sol konsumeras samtidigt som den produceras, dessa energikällor måste därför kompletteras av energi från källor som kan lagras. En perfekt sådan källa är vattenkraften, men tyvärr finns den endast i tillräcklig mängd i några få länder för att kunna utgöra ett sådant komplement (Sverige, Norge, Finland och Schweiz).

Nu utvecklas säkert olika sätt att lagra den energi som kommer från solfångare och vindsnurror, men man har ännu inte kommit så långt med detta. En metod är naturligtvis batterier – det som idag främst handlar om ett sätt att driva elfordon. Men batterier tillverkas av metaller som är ändliga resurser.

Allt detta betyder att även om priser på vindkraft och solenergi minskar vid källan så är kostnaderna betydligt högre om de ska ingå i ett helt fossilfritt system. I dag kan vindkraften och solenergin endast bidra till att minska användningen av fossila bränslen tidvis. När solen inte skiner och vinden inte blåser, så kommer energin i elledningar i stora delar av världen fortfarande från kraftverk som eldas med fossila bränslen.

Det finns ytterligare en begränsning för hur snabbt man ska kunna ersätta de fossila bränslen med sol och vindenergi, nämligen dagens infrastruktur för att leda energin till hushåll, kommunikationsmedel och industrier som är uppbyggt för att använda fossila bränslen. Att bygga ny infrastruktur är dyrt och tar tid.

Ett exempel som visar detta är övergången från kol till oljesamhället. Kolet blev redan på 1700-talet Englands viktigaste energikälla. Men världens mest använda energikälla fram till början av 1900-talet var trots allt biomassa, bland annat ved, innan kolet tog över.

Oljan som börjades pumpas upp redan 1859 i Titusville, Pennsylvania, kom inte förrän under 1940-talet ersätta den nedgång i kolproduktionen som börjat inträffa under 1920-talet och det var först på 1960-talet som oljekonsumtionen överträffade konsumtionen av kol i världen. Så sent som 1950 var till och med biomassa (=förnybar energi) en viktigare energikälla än olja i världen.

Idag svarar de fossila bränslen för 85 procent av energikonsumtionen i världen. Kärnkraft för fem procent och de förnyelsebara för 10 procent. Men av de förnyelsebara utgör vattenkraften den största delen, cirka 7 procent, medan sol och vind svarar för 2 procent tillsamman och biomassa för 1 procent av den totala energikonsumtionen.

Efterfrågan på olja har stadigt ökat sedan 2010, enligt BPs Statistical Review of World Energy 2017. Och efterfrågan väntas fortsätta att öka. Mot en här bakgrunden står solenergin och vindkraften för en gigantisk utmaning. Risken är att ökningen av de förnyelsebara källorna inte förmår minska konsumtionen av de fossila bränslena utan bara hålla tillbaka ökningen.

För dem som tror att konsumtionen av fossila bränslen idag beror på inställning hos en grupp “fossilkramare”, är det dag att vakna upp. Den ökade konsumtionen av fossila bränslen är inneboende i ett ekonomiskt system som kräver ökade tillväxt för att kunna överleva. När världen finansmistrar, vare sig de heter Andersson eller Mnuchin, lägger en budget med målet ökad tillväxt, så innebär detta ökad förbrukning av jordens resursers och därmed också användning av fossila bränslen.

När Helen Mountford påstår “att klimatarbete och ekonomisk tillväxt verkligen kan gå hand i hand”, är det en skönmålning av verkligheten. För att inte säga en ren lögn. En lögn som förvillar.

Vi står inför ett gigantiskt politiskt arbete om vi ska kunna stoppa klimatkatastrofen. Det kräver att vi gör upp med den kapitalistiska tillväxtpolitiken, som är grunden till klimatförändringen, utarmningen av miljöer, plundringen av råvarukällor samt utrotningen av växt- och djurarter på jorden.

Hans Hjälte

Total energiförbrukning och elförbrukning 2016. Sol (5,7 procent) och vind (16,3) svarade 2016 för 22 procent av elproduktionen i världen, men endast 2,2 procent av världens totala energiförbrukning 2016. Källa statistiken: BPs Statistical Review of World Energy 2017. Bildkälla: oljekrisa.no.

Efterfrågan på olja 1991 – 2016 mätt i miljoner fat olja per dag. Källa statistiken: BPs Statistical Review of World Energy 2017. Källa bilden: oljekrisa.no.

Världens energikonsumtion per källa, baserat på Vaclav Smils uppskattningar från Energitransitioner: Historia, Krav och Utsikter tillsammans med BP Statistiska Data för 1965 och senare, dividerat med befolkningsuppskattningar av Angus Maddison.

Liknande artiklar:
På tretton år har antalet kommuner som helt saknar mjölkproduktion ökat från 38 till 79.
Det finns en – felaktig – föreställning om Karl Marx, nämligen att han inte hade
Rubriken på en artikel i ATL, lantbrukets affärstidning, den 6 april, löd så här: “Så
Utsläppen av växthusgasen, koldioxid, i världen ökade 2017 med 1,7 procent och nådde därmed en