På morgonen, 8 augusti, var det en kort debatt i Sveriges Radio, P1, med rubriken ”Det läggs för mycket pengar på försvaret”.
Det var Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi och ledamot i Klimatpolitiska rådet, som menade att det läggs för mycket pengar på det militära. Inte minst med tanke på alla stora brister inom andra områden som också utgör samhällshot. Som exempel nämnde han att det behövs mycket mera till klimatåtaganden, upprustning av järnvägen och mera resurser till barn- och ungdomspsykiatrin.
Motdebattör var Patrik Oksanen, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien (notera att det heter krigsvetenskapsakademien) och den säkerhetspolitiska tankesmedjan Fri Värld. Oksanen menade att det tvärtom borde satsas ännu mera än de 2,6 procent av BNP som försvarsberedningen slagit fast. Han motiverade med hotet från Ryssland, som efter anfallet mot Ukraina nu utgör ett större hot också mot Sverige.
Patrik Oksanen uppmanade Olof Johansson-Stenman att ta en titt på kartan för att se hur nära det ryska hotet ligger. Precis som om Johansson-Stenman inte visste var Ryssland ligger. Likaså varnade Patrik Oksanen att kinesiska flottan övat i Östersjön tillsammans med den ryska flottan. Det var ungefär på den nivån debatten låg.
Det är illa att kinesiska flottan seglar i Östersjön. Men är det inte lika illa att USA:s flotta seglar i Östersjön, och i Sydkinesiska havet – för att göra en jämförelse?
Att ryska flottan seglar i Östersjön är egentligen inte mera anmärkningsvärt än att svenska flottan, och alla andra länder med gräns mot Östersjön, seglar i Östersjön.
För att få lite perspektiv på det hela kan det vara på sin plats att referera till några siffror och uppgifter från Stockholm International Peace Research Institute (sipri):s rapport från 22 april i år ’Världens militärutgifter ökar i en tid av krig, ökade spänningar och osäkerhet’. (se lästips)
Som en kommentar till dessa enorma miljardrullningar till militär rustning skriver Nan Tan, forskare vid sipri:s program för militärutgifter och vapenproduktion:
”Den aldrig skådade ökningen av militärutgifter är en direkt reaktion på den försämrade situationen avseende internationell fred och säkerhet. Länder prioriterar militär styrka men riskerar en spiral av aktioner och reaktioner i det alltmer instabila geopolitiska säkerhetslandskapet”.
För att få perspektiv på hotet från den ryska björnen kan man titta på några siffror från sipri.
Rysslands militärutgifter ökade med 24 procent under 2023 och beräknades vid årets slut uppgå till 109 miljarder dollar.
Dessa 109 miljarder dollar kan sättas i relation till att “Under 2023 stod de 31 Natomedlemmarna för 1 341 miljarder dollar i militärutgifter, vilket motsvarar 55 procent av världens militärutgifter”, enligt sipri.
Rysslands 109 miljarder dollar mot Natoländernas 1 341 miljarder dollar. Räknat i ’militära muskler’ är Natoländerna ungefär 11 gånger starkare än Ryssland.
Att i detta läge hävda att det är nödvändigt för Natoländerna att satsa ännu mera på den militära rustningen har i alla fall jag svårt att ta till mig.
Dessutom är det så att många Natoländer inte alls når upp till 2 procent av BNP. Enligt Natos egna beräkningar för 2023 är det bara 11 Natoländer som uppfyller budgetmålet om 2 procents försvarssatsningar per år. “I toppen ligger, förutom USA, Polen (3,9 procent), Grekland (3,49 procent) och Estland (2,73 procent). I botten finns Belgien med 1,13 procent och Spanien med 1,26 procent”, skriver Europaportalen. (se lästips)
Det betyder att om alla Natoländer satsar 2 procent kommer det samlade Nato att bli ännu starkare militärt jämfört med Ryssland.
Räcker det inte med att man är 11 gånger starkare än den ryska björnen? Om man nu tror att man per automatik blir säkrare ju mer man rustar militärt.
Kan vi känna oss säkrare nu när världens länder lägger 2 443 miljarder dollar på militär rustning? Eller krävs det ännu mera?
I sitt testamente skrev Alfred Nobel att fredspriset skall tilldelas ”den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”.
Vad världen behöver är militär nedtrappning – inte upptrappning. Militarismen måste ersättas av antimilitarism i enlighet med Alfreds Nobels vilja.
Rolf Waltersson
Lästips:
Världens militärutgifter ökar i en tid av krig, ökade spänningar och osäkerhet – sipri pressmeddelande 22 april 2024
Trends in world military expenditure, 2023 – sipri rapport (på engelska)
sipri Military Expenditure Database (på engelska)
Bara 11 av 30 Natoländer uppfyller det militära budgetmålet – Europaportalen, 13 februari 2024
