Dagstidningarnas kris förvärras

Allt färre prenumeranter och stadigt minskade annonsintäkter.

Det gick dåligt för i stort sett hela den svenska dagspressen ifjol. Upplagorna rasar. Allt färre svenskar prenumererar på papperstidningar. Visserligen så ökar de digitala prenumerationerna, men detta kan inte på långa vägar väga upp nedgången för papperstidningarna.

Allt färre prenumeranter betyder minskade intäkter. Och dessutom sjunker tidningarnas andra stora inkomstkälla, reklamintäkter numera för varje år. Även då det råder under högkonjunktur i svensk ekonomi. Dagspressen är idag en enda stor krisbransch.

Som exempel minskade totala upplaga för Eskilstuna-Kurirens inklusive Strengnäs Tidning med 1 500 exemplar från 25 800 till 24 300 i fjol. Men nedgången i antalet papperstidningar är ännu större, 1 900, eftersom antalet digitala prenumeranter har ökat med 400 från 1 100 till 1500.

Fullbetalande prenumerant för Eskilstuna-Kurirens pappersupplaga var i fjol 18 800. Räknas de rabatterade tidningarna in så var den prenumererade pappersupplagan 21 800 exemplar. Dessutom sålde EK 200 lösnummer  och delade ut i genomsnitt 700 friexemplar i genomsnitt per utgivningsdag.

Göteborgs-Posten är en av landets största morgontidning. För något år sedan tvingades statens att gå in och rädda GP från konkurs.

Frilansade medarbetare blev lurade på arvoden för jobb det gjort åt familjens Hjörnes tidningsföretag. Men familjen hade själv under många år säkrat sina tillgångar genom att ta ut pengar ur tidningsföretaget.

Men den av statens räddade GP fortsätter sin kräftgång. Upplagan för papperstidningen föll med 13 000 ex från 113 900 till 100 900. Ökningen med 1 300 ex för den digitala upplagan kunde inte väga upp denna nedgång. Totalt tappade GP över 8 procent av sina prenumeranter under 2017.

Svenska Dagbladet, med en synnerligen högermoderat ledarsida, är den tidning i Sverige som har tagit emot mest presstöd. Tidningen döljer nedgången i prenumerationer för sin papperstidning, genom en exempellös uppgång med digitala prenumeranter.

Under 2017 minskade antalet prenumeranter på Svenska Dagbladets pappersupplaga med 9 400 från 111 200 till 101 800. Den digitala upplagan ökade däremot med 18 500 från 44 600 till 63 100. Men då ska man veta att mindre än hälften av denna upplagas prenumeranter är fullbetalande, över 40 procent är rabatterade och mer än tio procent är friexemplar. Av Svenska Dagbladets totala upplaga är alltså mer än hälften gratisexemplar eller rabatterade exemplar.

GP och Svenska Dagbladet, som är starkt beroende av pengar från staten är därmed också tvungna att redovisa sina upplagor offentligt. Det är däremot inte de andra stora drakarna – Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen – som därför har valt att inte längre redovisa storleken på sina upplagor till Svensk Tidningsstatistiskt, TS. Förmodligen för att siffrorna är så dystra.

Men det är inte nog med att dagstidningar får allt färre betalande läsare, de tappar också allt mer annonsintäkter. Trots att reklammarknaden har ökat kraftigt under de senaste åren, så minskar dagstidningar reklamintäkter i snabb takt. För landsortstidningar minskade annonsintäkterna med 12 procent mellan 2014 och 2016, för enbart tryckta tidningar var minskningen 15 procent. Satsningen på digitala medier kan alltså inte väga upp minskningen i annonsintäkter från papperstidningarna.

Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM, gjorde i fjol en sammanställning av reklamintäkterna hos medier med nyhetsjournalistik, varav dagspressen utgör den största delen. I den konstaterar man att från 2008 till 2016 tappade dessa medier var tredje annonskrona, då annonsintäkter minskade totalt från 11,8 miljarder kronor till 8 miljarder kronor.

Under 2016 ökade den svenska annonsmarknaden kraftig och slog nytt rekord med en omsättning på 35 miljarder kronor. Men samtidigt föll annonsintäkterna för medier med nyhetsjournalistik med 350 miljoner kronor. Långsiktigt faller intäkterna med 400 miljoner konor per år, konstaterar Madeleine Thor, som är vd för IRM och tillägger: “Jag har svårt att se någon vändning av den trenden, den kommer att fortsätta.”

Nu finns det andra som tjänar mer och i snabb takt ökar sina inkomster från reklam. Facebook och Amazon är det stora vinnarna. Till exempel Amazon mer än fördubblade reklamintäkterna under första kvartalet i år jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Facebook har liknande tillväxtsiffror.

För att kunna få presstöd måste tidningar uppfylla vissa villkor, ett sådant är att upplagan måste vara minst 2000 exemplar. Många organisationer kämpar därför för att uppnå detta krav. En hård kamp för att värva prenumeranter varje år för att rädda sin tidning

Här följer en redovisning av några vänstertidningars redovisade upplagor:

  • Upplaga 2017, eventuell digital andel, samt förändring jämfört med 2016.
  • Arbetaren 2 200, +/- 0
  • Feministiskt Perspektiv 2 200, varav digitala 2 200, -200, FP är alltså en helt digital tidning.
  • Flamman 3 100, varav digitala 100, +/- 0
  • Internationalen 2 000, – 100
  • Offensiv 2 000, – 300
  • Proletären 3100, +/- 0
  • Syre 5 000, varav digitala 3 200, -900
  • Dagens ETC 5 300, varav digitala 1 500, – 3000

ETC anser dock att TS-siffran är felaktig och anger själva att upplagan 2017 var 8 182, varav 3 621 digitala, vilket skulle innebära en minskning med 117 ex jämfört med 2016.

ETC:s Johan Ehrenberg skriver:

“Skillnaden beror på att TS och ETC har en konflikt kring hur gåvoprenumerationer ska räknas vad gäller presstöd. TS räknar inte längre in dem (vilket skett alla år tidigare) och presstödet regleras då ner. Men TS redovisning av upplagor är ju inte bara en presstödsfråga utan riktar sig till annonsörer och andra intresserade. De exemplar vi trycker och distribuerar finns ju (och är betalda) men TS har valt att bara ange 5 procent av dem som ‘friex’. Därmed verkar vår upplagor lägre än de är.”

Foste Hjälte

Liknande artiklar: