Denna artikel är ett inlägg från tidningen Internationalens ledarredaktion.
*****
- Nej till Nato – Utan förbehåll
- Nej till kärnvapen på svensk mark
- Ratificera FN:s kärnvapenkonvention
Den 1 november höll ÖB presskonferens efter att han presenterat sina militära råd för den nytillträdda blåbruna regeringen. Förutom vapenstöd till Ukraina handlade presskonferensen om militär upprustning och en fullständig anpassning till Nato. Inga“förbehåll” ska ställas inför Natoanslutningen enligt ÖB, inte ens vad gäller placering av kärnvapen på svensk mark.
Utan demokratisk debatt ansökte den svenska socialdemokratiska regeringen i våras om medlemskap i det av USA styrda Nato. Försvarsanslagen ska ökas till två procent av BNP, bekräftade ÖB, för att anpassa Sverige till Natos krav. I valrörelsen var Natofrågan död, inte ens Vänsterpartiet drev frågan aktivt.
Socialdemokraternas nya militära linje tycks nu efter valet vara att låtsas vara danskar. Genom att hävda att de var först med hårdare tag och mer pengar åt polisen, först för mer pengar till försvaret och mest positiva parti till Nato. Kanske i förhoppningen att kunna driva sina egna starka frågor likt deras partikamrater i det danska valet. Strategin misslyckades totalt i det svenska valet och ledde till ett auktoritärt regeringsskifte och att Sverigedemokraterna blev näst största parti. Den i praktiken nya, SD-ledda, regeringen fortsätter bara på Socialdemokraternas redan inslagna väg. Det vilar ett tungt ansvar på den socialdemokratiska ledningen för det som har hänt. För varje dag som går blir ansvaret bara tyngre och tyngre och S-ledningen måste stå till svars.
ÖB berättade vidare att redan 2026 kunde försvaret vara uppe i kostnader på två procent av BNP på grund av den ökade inflationen. Upprustning och anpassning till Nato var ledordet. ÖB ansåg att Sverige måste vara redo att ställa svensk trupp stridande under Natobefäl. Att vi under Natoflagg ska få ett särskilt lednings ansvar för Norra Europa. Vi ska alltså gå in med hull och hår i alla led, inklusive att ställa kärnvapen på svensk mark. Tidölaget och vår nya utrikesminister knäfaller nu villkorslöst inför USA:s och Natos krigiska kommandodirektiv.
Utan opposition, utan debatt ska vi alltså gå med i Nato, delta i Natos krig, acceptera kärnvapen på svensk mark. Ulf Kristersson åker i veckan till Ankara för att samtal med Turkiets president Erdoğan, och säger sig vara beredd att uppfylla alla krav som stipulerades i det avtal som slöts med Turkiet för att Turkiet skulle godkänna Sveriges och Finlands Natomedlemskap. Ett avtal som enligt Turkiet betyder att Sverige ska utlämna personer som de anser misshagliga.
Försvarsminister Billström (M) har redan flaggat att han stödjer dessa handlingar. Att kurdiska och turkiska medborgare riskerar att utvisas och serveras på ett fat till Erdoğans auktoritära regim är ett flagrant brott mot de mänskliga rättigheterna och måste avvisas resolut.
YPG/PYD var en av de viktiga krafterna när IS besegrades och drevs bort från norra Syrien.
Två länder i världen, Turkiet och Qatar, anser att YPG/PYD är terrorister. Nu anpassar sig den svenska regeringen till dessa reaktionära regimer och tar avstånd från YPG/PYD eftersom den “tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet.”
I samband med valet talades det från SÄPO och andra om risken för påverkan från främmande makt. Nu styr alltså Turkiets högerextreme, nationalistiske och odemokratiske president vad den svenska regeringen ska tycka.
Nu är tid för att tillsammans mobilisera till motstånd, den breda vänstern tillsammans med fredsrörelsen, tillsammans med fackföreningsrörelsen, tillsammans med klimaträttsrörelsen, tillsammans med den feministiska rörelsen, och så vidare. Tillsammans. Slå tillbaka den anda av självklar chauvinism och upprustningsiver som råder i det offentliga samtalet. Påtala det livsfarliga i kärnvapen, dessa massförstörelsevapen som fram tills överenskommelser om nedrustning slöts bara ledde till en evig kapprustning. Påtala det livsfarliga i den krigshets, den krigets logik som gjort att vårt Natomedlemskap blev till något självklart, till något för vilket “vi” är beredda att lämna ut människor till despoten Erdoğan.
