Foto: Darko Stojanovic / Pixabay.

Corona: Nu sätts vårdapparaten på prov

Än så länger verkar det som om Sverige har bra kontroll på Coronautbrottet. Vi har dock över 300 smittade. Men det ligger i nivå med övriga länder i nordvästra Europa och vi har ännu (e.m. 11/3) endast ett  dödsfall, vilket pekar på att riskgrupper har kunnat skyddas från att bli smittade.

Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten förklarade i måndags, 202009, att risknivån för smittspridning i Sverige nu höjs från måttlig till mycket hög nivå:

Det beror på att man nu har identifierat ett par fall i Stockholm och Västra Götaland där man inte kan vara säker på var de har fått smittan. De har inte rest eller haft direktkontakt med någon som varit i riskområden, säger han.

Efter den höjda riskbedömningen uppmanar Folkhälsomyndigheten alla personer som visar tecken på luftvägsinfektion att avstå sociala kontakter där de kan smitta andra. Uppmaningen riktas särskilt till anställda inom äldreomsorgen och vårdanställda som träffar äldre personer.

Var och en med symtom på luftvägsinfektion, även milda sådana, ska begränsa sina sociala kontakter, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Frågan är om inte Folkhälsomyndigheten borde ha kommit med detta råd långt tidigare.

Johan Carlsson säger också att myndigheten nu för en dialog med regeringen om eventuell “begränsning av större evenemang”, men att linjen tills vidare är att det är upp till arrangörerna själva att avgöra om evenemangen ska ställas in eller inte.

Att begränsa “större evenemang” är ofta mer av symbolpolitik än en verkningsfull åtgärd. De finns ju så många andra tillfällen som är mer riskabla ut smittspridningssynpunkt. Framför gäller det den trängsel som människor på väg till och från arbeta vistas i dagligen – även många av dem som kan betraktas tillhör en riskgrupp. Det är situationer som människor “tvingas till” för att förtjäna sitt levebröd.

Signalerna från svenska myndigheterna har vid flera tillfällen varit motsägelsefulla och präglats av ogrundade påstående om minskade smittspridning. Dessutom finns det idag stora svagheter inom sjukvården. Sverige har idag minst antal sjukvårdsplatser i EU. Redan idag finns många luckor i vårdapparaten och hård arbetsbelastning för vårdpersonalen.

Jens Stilhoff Sörensen, docent och lektor, globala studier, Göteborgs universitet, konstaterade häromdagen i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

För svensk del är det tydligt att krishantering, och myndighetsstyrning och samordning under kriser är ett problem. Sverige har under decennier monterat ner civilförsvar och viktiga samhällsskyddande funktioner, samtidigt som myndigheter och sjukvården och äldreomsorgen utsatts för marknadsliberala reformer (new public management eller NPM) som i kombination med det ökade behovet efter migrationsflöde har lett till en omfattande systemstress.

…NPM med ständiga effektiviserings- och sparkrav omöjliggör detta och försätter organisationer i permanent stress, vilket signaler från sjukvården, polisen, Migrationsverket och flera andra myndigheter länge har visat.

Den svenska vårdapparaten kommer att sättas på hårda prov den närmaste tiden. Än så länge har man dock klarat läget bra, trots de uppenbara brister som finns. Det gäller att se till att Sverige inte hamnar i Italiens läge, att vi lyckas begränsa Coronas verkningar och se till att riskgrupperna skyddas från att infekteras.

Hans Foste Hjälte

Liknande artiklar