Den 7 augusti tillträder Gustavo Petro och han försöker samla en koalition av politiker för att se till att kunna genomföra sina ekonomiska reformer, skattereformer och jordreformer.
Den nyvalde presidenten Gustavo Petro och vicepresident Francia Márquez vann ett historiskt val på löftet att åstadkomma djupgående sociala, ekonomiska och politiska förändringar i Colombia. Men kommer Petro, den första vänsterpresidenten i landets historia, att kunna hålla sina löften?
Colombias BNP kommer enligt OECDs prognoser att växa med 6,1 procent i år, tack vare ökad konsumtion efter pandemin och ökad efterfrågan på fossila bränslen på grund av den nuvarande energikrisen i Europa. Colombia kämpar dock med den högsta statsskulden i landets historia, 65 procent av BNP, samtidigt som den årliga inflationen har stigit till 9,6 procent.
Endast ca hälften av befolkningen har ett formellt arbete. Bara en fjärdedel av de vuxna som är berättigade till pension har tillgång till pensionssystemet. Pandemin förvärrade situationen. Efter år av stagnation ökar fattigdomen igen.
Petros plan för att finansiera förändring
Den avgående regeringens skattereformer resulterade i en landsomfattande protest. Landet är i behov av nya reformer som tar itu med ojämlikhet, fattigdom och utveckling på landsbygden.
Petro vill avsätta 50 miljarder pesos (10,7 miljarder USD, 10,9 miljarder euro) till offentliga investeringar och för att ta itu med statsskulden. Han föreslår en gradvis sänkning av bolagsskatten med 5 procentenheter till 30 procent och en skattehöjning för de 4 000 rikaste colombianerna.
– Det finns för många skatter på företag och inte på privatpersoner, och det är viktigt att ta itu med frågan om personlig inkomstskatt om vi vill göra systemet mer progressivt, sade finansminister José Antonio Ocampo nyligen i en intervju med Financial Times.
Chockerande nog betalar endast 5 procent av den arbetande befolkningen inkomstskatt överhuvudtaget. Den höga andelen informellt arbete och skatteflykt har skapat stora underskott i Colombias skatteintäkter.
Bättre utnyttjande av marken för jordbruket
Men den nya regeringen vill gå ännu längre: en viktig del av planen är en enorm reform av jordbrukssektorn i ett land med en komplicerad historia vad gäller markägande.
Enligt Geografiska Institutet Agustin Codazzi är 28 procent av Colombias odlingsbara areal inte produktiv. Landet importerar för närvarande omkring 30 procent av sina livsmedel, inklusive spannmål, majs, ris, bönor och potatis. Reformen avser att beskatta stora markägare som inte nyttjar sin mark fullt ut.
– Vi var självförsörjande på livsmedel. Hur är det möjligt att vi nu importerar bönor från Kina? Det är ett tydligt tecken på försummelse, sade den tillträdande jordbruksministern Cecilia López i en intervju med den spanska tidningen El País.
– Bönderna försummades eftersom vår ekonomi fokuserade på att utveckla stora industrier.
Samtidigt överutnyttjas 36 procent av Colombias territorium.
– Dessa områden löper en betydande risk att försämras. Det finns skogar som borde skyddas, och närvaron av boskap är ett miljöbrott, sade Juan Antonio Neto Escalante, chef för Geografiska Institutet Agustin Codazzi, tidigare i år.
Att utveckla Colombias landsbygdsområden är också viktigt för freden i landet. Ett första steg är att uppfylla den första delen i avtalet mellan rebellgruppen FARC och den colombianska regeringen – en omfattande landsbygdsreform.
Colombias energiomställning
Den tillträdande presidenten har också för avsikt att inleda Colombias övergång till grön energi. Han har lovat att förbjuda dagbrottsbrytning, avbryta pilotprojekt med fracking samt stoppa all ny gas- och oljeutvinning.
Kol, olja och koks står för hälften av Colombias export, enligt nationell statistik. Den ökande efterfrågan på kol och olja på grund av den pågående energikrisen i Europa hjälper för närvarande landets ekonomi. Intäkterna stabiliserar statsskulden och kan hjälpa landet att uppfylla sina internationella skuldförpliktelser.
Förra året förlorade dock landet sin investeringsranking och devalveringen av den colombianska peson gentemot dollarn har nyligen nått en historisk nivå. Det stora beroendet av fossila bränslen gör landet sårbart för marknadens skiftningar och är ett bakslag för mänskliga rättigheter och miljöskydd.
En bred koalition för förändring?
Sedan valet har den nya regeringen byggt upp en bred koalition i kongressen genom att involvera några osannolika allierade från det Liberala partiet och Partiet för nationell enhet, som grundades av anhängare till den tidigare högerpresidenten Alvaro Uribe.
En majoritet i senaten och representanthuset skulle kunna göra det möjligt för Petro att få igenom sitt paket med strukturella reformer. Förslagen kommer dock sannolikt att ifrågasättas av rika colombianer, stora markägare och företag inom energisektorn.
Vissa ekonomer förutspår att den nya regeringen inte kommer att kunna minska statsskulden och samtidigt öka investeringarna, åtminstone inte under de två första åren. I så fall kommer Petro att behöva fokusera på att fatta administrativa beslut för att ta itu med korruptionen och mobilisera medel för att investera i de delar av landet som desperat behöver det – Colombias landsbygd.
Deutsche Welle 220726 (Övers: Vaple)
Colombia’s new left-leaning president has big economic plans
Artikeln har tidigare varit publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.
