Artikelförfattare: Carlos Aznárez – Översättare: Zoltan Tiroler

Brasilien: nödvändigheten av motstånd

Saken är avgjord. Faktum är att en fascist har intagit presidentposten i Brasilien med rösterna från flera miljoner väljare. Saken är allvarlig ur alla aspekter, inte bara för landets invånare, utan tvekan kommer detta val att få återverkningar på hela kontinenten.

Bolosnaro vann med närmare tio procent tack vare många faktorer som behöver analyseras. En av dessa, den fundamentala, är att många folkliga grupper inte tar hänsyn till att dessa borgerliga demokratier fullständigt är kontrollerade av fiender till folket. Att insistera på att frivilligt tävla i detta spel är som att lägga armen i munnen på ett svultet lejon. När de säger “demokrati” betyder det raka motsatsen till vad vi tror.

Vi har nu ett nytt bevis på hur det är att spela på motståndarens planhalva. Med den folklige ledaren (Ignacio Lula da Silva) fängslad och tystad hade det varit bättre att dra sig ur valet då det under dessa förutsättningar är att betrakta som valfusk. Om vi dragit oss ur hade Bolsonaro vunnit likväl men vi hade åtminstone visat att dessa institutioner (som avsatte president Rousseff och sedan fängslade och tystade förre presidenten Lula, som annars med stor sannolikhet hade vunnit valet) som kallar sig “oberoende” inte är det. Istället har de blivit det stora hindret för verklig demokrati: den folkliga, deltagande, den som kommer från basen och inte från giftosande kampanjer.

För att göra denna misslyckade taktik värre har flera faktorer spelat in. Å ena sidan monopolmedierna som ljuger, förgiftar och skapar påhittade historier som effektivt påverkar massor med människor utan politisk medvetenhet. Till detta ska läggas effekten av “den fängslade Lula”. De plockade med våld bort honom från spelet med en störtflod av påståenden om korruption som aldrig kunnat bevisas. Inte bara det. De förödmjukade honom i sådan grad att hans karisma inte skulle kunna ha något inflytande, vilket det ändå hade ända tills man stängde in honom i Curitiba och hindrade honom från att tala med omvärlden.

Till det ska läggas sådant som bidragit till valsegern hos den som vräkt ut hot mot folkliga grupper och som öppnat slussarna för sekteristiskt våld. Det i likhet med vad som hände i Tyskland under Hitler. Vi får inte heller glömma bort den roll som olika fri- och pingstkyrkor spelat, och som i sina predikningar kallade Bolsonaro för en “ängel för frälsning”, medan Lula och hans anhängare stämplades som “djävlar” som ska förstöras. Ytterligare en faktor är rösterna mot Arbetarpartiet, PT, som resultat av massor av lögner, men också de fall av korruption som otvivelaktigt begicks av en del av partiets ledare. Genom detta stärktes högern i sina attacker. Det gör inte att de många positiva effekterna av PT:s regeringstid skulle vara mindre.

Som de jordlösas ledare i MST Pedro Stedile sade redan på valnatten och som upprepats av PT:s kandidat Fernando Haddad: enda vägen som återstår för det brasilianska folket är motstånd. Det tjänar inget till att tappa modet eller ramla ner i depression trots det hårda slaget. Det finns många i Brasilien som kan och vill göra motstånd. Det är nödvändigt att understryka den roll som såväl de jordlösa som de hemlösa spelat alla dessa år.

Men vi ska inte heller glömma kvinnors och sexuella dissidenters kamp, de som inte upphört att kämpa en enda dag. Ofta tvingade till maktlöshet då de som har som plikt att lyssna inte gjorde det.

Andra har fått möta inhyrda lönnmördare, jordägare och miljonärer både i pengar och hektar som driver rovdrift på Moder Jord, rasister och våldsverkare bland poliser. För dem är motstånd vardagsmat. De är en del av dem som Bolsonaro hotat under sin valkampanj. De måste fortsätta att vara i frontlinjen i kampen mot den förtryckande och plundrande borgerligheten. Det viktiga är att inte lämna dem ensamma, vilket hände vid upprepade tillfällen under Temers (nuvarande höger-)regering. De är spjutspetsen i den folkliga enhet som måste byggas steg för steg från och med idag, en enhet som måste innefatta den brasilianska fackföreningsrörelsen.

Det är nödvändigt här och i andra länder som lider under tyranni, att deras respektive führer, med Bolsonaro i spetsen, inte får det lätt att regera. Vi ska nöta ner deras auktoritära mandat, förkasta deras övermod och fördöma deras brutalitet. Till fascismen “made in Brazil” får vi inte ge efter under dessa fyra år av mandatperioden. För Marielle Franco (mördad svart vänsterpolitiker), för alla ungdomar som fallit offer för Bolsonaros svartskjortors barbari.

Carlos Aznárez, Resumen Latinoamericano 181028

Översättning: Zoltan Tiroler

Liknande artiklar: