När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. Apostlagärningarna 2:1–2
Den här krönikan har sin upprinnelse i Ali Khalils (mp) ”försäljning av moskéröster”, men också ledarskribenten Ivar Arpis angrepp på riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (även hon mp, den somaliska rösten i riksdagen). Det var rasistiskt, postkolonialt och islamofobiskt, men uppvisade också en total okunskap om svensk folkrörelsehistoria.
Jag kom direkt att tänka på Lewis resa av PO Enquist. Tre stora folkrörelser präglade det svenska 1900-talet: nykterhets-, väckelse- och arbetarrörelsen. De slog likt träd ut grenar, som fackförbund, tidningar och folkhögskolor. De bildade sina medlemmar och allierade sig med olika politiska partier. De splittrades också av falangstrider.
Pingströrelsen
Det största samfundet är Pingstkyrkan, som nådde Sverige 1907. Den består av 439 fria församlingar, vilka samverkar i en förening. Under nästan hela 1900-talet leddes kyrkan av den karismatiske Lewi Pethrus. Men trots att Pingst leddes av män, visar Enquist att det var en kvinnorörelse. Medlemmarna var yngre, yrkesarbetande och ensamstående kvinnor. Bilden av borgligt sinnade hemmafruar vi har idag kom långt senare.
I romanen visar Enquist också hur Pingstkyrkan från början var kontroversiell och, som de andra folkrörelserna vid den här tiden, växte lavinartat. Samtidigt utvecklades statskyrkan åt motsatt håll. Men det fanns ”efterblivna och fördomsfulla” delar av vårt land. Norrbotten, Västerbottens kustland eller min mormors Bohuslän. Där de inomkyrkliga väckelserna: laestadianismen, evangeliska fosterlandsstiftelsen och schartauanismen var starka.
Vid mitten av 1950-talet sådde Lewi fröet till det, som idag är Kristdemokraterna. Förhandlingar inleddes med liberalernas CG Ekman, som dock vägrade införa ”nöjesförbud”: dans, film och teater. Lewi sökte då vidare.
Och instrumentet, vehikeln, bärraketen, skulle vara ett politiskt parti. Vilket, det visste han inte, han skulle söka vidare. Alltså inte folkpartiet. Och sossarna var motsträviga enär valmanskåren tyckte om fotboll på söndagarna. Sedan skulle han söka hos högern och än en gång äta lunch med Tage Erlander.
Om Ivar Arpi har rätt, om Ali Khalil och Leila Ali Elmi värvade ”klanröster”, så gjorde Lewi Petrus det också. Och LO med kollektivanslutningen till SAP. Och vi kritiska sossar, som kryssade in Anna Hedh i EUP.
De finska romerna
I flera år levde jag med finska romer och såg deras liv, bland annat religiösa, inifrån. Följande stycken bygger på det, men också David Thurfjells bok Faith and Revivalism in a Nordic Romani Community. Länge diskriminerade de svenska och finska statskyrkorna romer och vägrade förrätta dop, bröllop och begravningar. Pingstkyrkan var dock välkomnande, varför de flesta finska romer tillhör den idag.
Det första som slog mig var hur många män hade missbrukat, slagits, stulit, även mördat och suttit i fängelse. Levt, som de sade, ”ett dåligt liv” och ”blivit frälsta”. Det blir en brytpunkt mellan det gamla och nya livet. Ett hopp om förlåtelse och en andra chans, snarare än ett religiöst möte med Jesus. Problematiskt blir det om man trots det fortsätter sitt gamla liv.
Det andra var när en diskriminerad och utsatt grupp upptas i och accepteras av en annan karismatisk, som Pingstkyrkan. Det blir viktigt att markera tillhörighet med den, men också distans från andra grupper. Romer/icke-romer, svenskar/finnar, andra kristna och, än mer problematiskt, icke-kristna (särskilt ”mörkhyade”/”muslimer”). Den tolerans man mötts av inifrån vänds lätt till intolerans utåt.
Sedan regeringskaoset i höstas tillhör KD extremhögern och flörtar med SD. Tre ledande företrädare, varav två ironiskt nog är unga kvinnor, heter Ebba Busch Thor, Sara Skyttedal och Lars Adaktusson. Den första har länge spridit myter om ”svensk kultur”, ”genusflum i skolorna” och ”flickors utsatthet i Uppsala”. Den tredje deltog nyligen i ett hatmöte.
Brasilien
KD:s kursändring följer en internationell trend. I det av Lewi så älskade Brasilien har den konservativa pingstförsamlingen ”Assembleia de Deus” 12 miljoner medlemmar! Av dem röstade 70% på nazisten Jair Bolsonaro. Han har lovat frälsa dem genom lättade vapenlagar, avverkning av Amazonas och stöd till forna militärjuntor, samt motstånd mot homosexuella och aborter. Se (Brasiliens nya väg)
Förr var nästan alla i Brasilien katoliker. För 60 år sedan var 2% av befolkningen frikyrkliga. Idag är det nästan 1/3, 60 miljoner. Men det som berörde mig mest illa med programmet var barnpredikanten Joao Vitor. En tioårig liten kille, hoppandes och gapandes på en scen, hjärntvättad och använd som politiskt instrument av den omgivande vuxenvärlden. Som Linda Blair i ”Exorcisten” eller IS-barnen vi tjafsar om.
Bo Rothstein kallar Ali Khalils försäljning av moskéröster för ”klientelism”, en sorts men dock laglig korruption. Han beskriver det som en vanlig politik i stora delar av världen med svaga demokratier, alltså inte vår. Däremot är det vanligt att folkrörelser påverkar partier eller utlovar röster till dem.
”Det är inte ovanligt” fortsätter Rothstein ”att religiösa församlingar har haft starkt stöd för specifika partier. KD uppstod ju som en gren av Pingströrelsen.” Jag är varken professor i statsvetenskap eller ledarskribent i SvD, men förstår inte skillnaden mellan det Khalil eller Ali Elmi har gjort och det Lewi eller LO gjorde. Är det att nya grupper, med andra etniciteter och religioner, organiserar sig på samma sätt som stör oss?
Slutligen, vad har jag för erfarenhet av Pingst? Ingen, förutom att jag besökt den av Lewi inköpta och numera flyttade Kaggeholm. Förutom den har rörelsen fyra folkhögskolor till: Dalkarslå, June, Mariannelund och Vinga. Jag läser ibland artiklar i den av Lewi startade ”Dagen” med blandat intresse. Jag hade en kurskamrat i Linköping, som utmanade och fortsätter utmana mina fördomar.
Av Tobias Persson
Litteratur:
- Lewis resa av PO Enquist
- Faith and Revivalism in a Nordic Romani Community av David Thurfjell
Serien ”Andlighet”
Två föregångareSlaveriIcke-våldKongo-KinshasaPingströrelsen- Fanatism
- Folkbildning och mötesdemokrati
