Ana Belén: ”Mänskligheten är mitt hemland”

Ana Belén Montes, av puertoricansk börd föddes 1957 i Nürnberg, i en av USA:s militärbaser. Hennes far var arméläkare och hyste starkt högerinriktade åsikter. Hennes syster och bror verkar sedan länge inom USA:s federala polis (FBI) – de ärvde faderns okritiska hållning gentemot USA-regeringarnas och imperiets politik.

Ana Belén valde däremot en annan väg; att göra en insats i linje med sina humanistiska värderingar men inifrån imperiets maktsfär. 1985 fick hon anställning inom krigsmaktens säkerhetstjänst (DIA), och 1992 övergick hon till DIA:s Kuba-avdelning, där hon inom kort blev avdelningens toppanalytiker. Genom sin position fick hon tillgång till information om DIA:s och CIA:s spionage gentemot Kuba, och hon började förse kubanerna med denna information. Hon tog aldrig emot betalning från Kuba, eller från någon annan.

Ana Belén Montes arresterades den 21 september 2001, och dömdes den 16 oktober 2002 till ett 25-årigt fängelsestraff för spioneri. Hon förnekar inte att hon i lagens mening begått spioneri. Men, hon hävdar bestämt att det hon gjorde var moraliskt sett det rätta. Hon ångrar ingenting.

Även om hon dömts för att ha ”skadat USA:s nationella säkerhet” har hon på intet sätt tillfogat USA:s folk någon skada. Därför hävdar Ana Belén att hon, trots att hon sedan 1985 var anställd inom krigsmaktens underrättelsetjänst, inte begått förräderi. Hon har sagt att ”mänskligheten är mitt hemland”, och där finns hennes lojalitet. En lojalitet med USA:s krigsmakt och USA-regeringarnas dominanssträvanden hade inneburit ett svek och ett förräderi mot dem som ständigt drabbas av imperiets arrogans, våld, manipulationer, spionage och alla andra former av förtryckande stormaktspolitik. Fortfarande, efter många år i fängelse, är detta en ståndpunkt som Ana Belén står orubbligt fast vid.

”Den verksamhet som fört mig hit berodde på att jag lyssnade mer på mitt samvete än till lagen. Jag anser att vår regerings politik mot Kuba är grym och orättfärdig, djupt ovänskaplig. Jag ansåg mig moraliskt tvungen att hjälpa ön att försvara sig mot våra ansträngningar att påtvinga den våra värderingar och vårt politiska system. Vi har under fyra årtionden ägnat oss åt att oförsonligt ringakta Kuba. (…) Idag ser vi klarare än någonsin att intolerans och hat – från individer eller regeringar – enbart sprider smärta och lidande. Jag hoppas att USA utvecklar en politik gentemot och med Kuba, som grundas på grannsämja; en politik som erkänner Kuba som vilket land som helst; som ett land som vill behandlas med värdighet och inte med förakt.

Ana Belén Montes tvingades tillbringa sina första 14 månader i fängelse i total isolering; helt avskuren från kontakter och information. Hennes situation har förbättrats något sedan dess. Hon kan nu ta emot brev från släktingar och vänner, som är uppförda på en förteckning (maximalt 20 personer som hon hade kontakt med innan fängslandet). Hon kan ta emot besök, men bara från den begränsade grupp som tillåts brevväxla med henne. Hon har rätt att tala med sin mor i telefon en gång i veckan. Och hon tillåts kontakt med medfångar, men flertalet av de intagna på Fort Worths Federal Medical Center är psykiskt sjuka, vilket begränsar umgänget.

Den puertoricanska frihetskämpen Oscar López Rivera, som suttit mer än 35 år i fängelse i USA och nu befinner sig i husarrest i Puerto Rico i väntan på sin frigivning i maj, säger: ” Jag tror att alla rättvise- och frihetsälskande puertoricaner bör vara stolta över Ana Belén. Det hon gjorde var mer än hjältemodigt. Hon gjorde det som alla som tror på freden, rättvisan, friheten – och alla nationers rätt till eget bestämmande på bästa möjliga sätt och utan interventioner eller hot från andra – skulle ha gjort i hennes ställe. Och hon gjorde det hon gjorde eftersom hon visste att USA:s regering hade för avsikt att krossa den kubanska regeringen och påtvinga det kubanska folket ett system som skapats av Washington. USA-regeringens avsikter var brottsliga, och om hon inte hade agerat som hon agerade så hade hon stött dessa handlingar. Låt oss alla vara stolta över henne, stödja henne och kräva hennes frigivning.”

I tisdags, den 28 februari, fyllde Ana Belén Montes 60 år. Under fängelsetiden har hon diagnosticerats med bröstcancer, och genomgått bröstoperation och cellgiftsbehandling.

Inför den Internationella Kvinnodagen, ber vi er alla ansluta er till den internationella solidaritetsrörelsen för Ana Beléns frihet.

Frihet åt Ana Belén Montes, Leonard Peltier, Mumia Abu-Jamal och Simón Trinidad!

Frihet åt alla USA:s politiska fångar!

Vania Ramírez
Kommiten för fred, rättvisa och folkens värdighet

Liknande artiklar: