Vänstern i Bolivia kan vinna de kommande valen, säger nu till och med konservativa Washington Post i följande genomgång:
Ett år efter ett omdiskuterat val kan Bolivia vara på väg att göra om det igen. Efter att landets tillfälliga regim flera gånger skjutit upp valet, är nu dessa utsatta till 18 oktober.
De senaste opinionsundersökningarna visar en klar ledning för den socialistiske presidentkandidaten Luis Arce, före den tidigare center-presidenten Carlos Mesa och en hel hop andra kandidater. Om Arce får minst 40 procent av rösterna med 10 procents marginal till närmaste rival, undviker han en andra valomgång.
Det skulle innebära en dramatisk vändning för landets vänster efter att den tidigare presidenten Evo Morales, efter många år, tvingades fly i november 2019. Vid den tidpunkten försäkrade Morales´ motståndare att valen i oktober 2019 hade manipulerats för att ge honom en vinstmarginal som han inte hade uppnått. Oppositionens sak stöddes av en rapport från OAS, en inflytelserik organisation med högkvarter i Washington, som hävdade att belägg tvingade dem att ifrågasätta “resultatens integritet”.
Massprotester och myteri i poliskåren tvingade till slut Morales att böja sig för trycket och gå i exil. En “vaktmästar-regering” tog vid under ledning av en parlamentsledamot från högern, Jeanine Añez. I utlandet hyllades denna skenbara seger för folkviljan av såväl liberaler som konservativa. Och de kritiserade dem som kallade händelserna i Bolivia för en “kupp”. De pekade istället på att Morales, efter en folkomröstning 2016, vägrat att följa den som begränsade antal mandatperioder. Vita Huset firade störtandet av vänsterregeringen.
– Vi är nu ett steg närmare ett fullständigt demokratiskt, välmående och fritt västra halvklot, deklarerade president Trump.
Men allt var inte som det verkade. Añez, känd för att uttrycka rasistiska och fientliga åsikter om ursprungsbefolkningen, ledde en tillfällig regim som grymt vände sig mot sina politiska motståndare och anhängare till Morales. Det kom otaliga rapporter om polisbrutalitet och mord på civila utförda av säkerhetstrupperna. Nya val, planerade till maj, sköts upp flera gånger av ”vaktmästar”-regimen som sprattlade i corona-pandemin. I augusti gick tiotusentals människor ut på gatorna och satte upp vägspärrar i ilska över vad de uppfattade som kuppregimens önskan att klamra sig kvar vid makten.
I förra veckan meddelade Añez att hon inte skulle ställa upp i presidentvalet, flera månader efter att hon brutit mot löftet att inte ställa upp. Nu drog hon sig ur för att inte underminera högerfalangen.
– Jag gör detta på grund av risken att rösterna delas mellan olika kandidater, sa Añez i ett uttalande på sociala medier. Det är inget offer, det är en ära, tillade hon. [Samtidigt visade opinionsundersökningar att hennes stöd var minimalt].
Oavsett det är hennes administration i gungning.
– Det har förekommit många fall av korruption, inklusive arresteringen av en hälsovårdsminister i samband med att överpriser togs ut på respiratorer för behandling av Covid-19, skrev Latinamerikaexperten Diego von Vacona vid Texas A&M University.
– Dessutom har Harvards International Human Rights Clinic och Amnesty visat, att det förekommit omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Det innefattar restriktioner på yttrandefrihet och övervåld under Añez styre.
Trumpadminstrationens avsaknad av fokus på händelserna i Bolivia efter att Morales avgått visade på en bredare regional agenda.
– Washingtons respons, eller avsaknaden av den, visar vad analytiker hävdar är den mest ideologiska politiken gentemot Latinamerika från någon USA-administration sedan regionen gick mot demokrati på 1980- och 1990-talen, rapporterade min kollega i mars.
– Kritiker säger att Trumpadministrationen har tonat ned den våg av förtryck som släpptes loss av Añez i Bolivia, dödandet av vänstersympatiserande samhälleliga ledare i Colombia, polisens dödande i fattiga brasilianska områden och påstådda band till knarkhandel och människorättsbrott från Honduras president Juan Orlando Hernandez. Alla dessa länder leds av konservativa och Trumpvänliga regeringar.
Men inte nog med det. Sedan Morales tvingades bort har fler olika undersökningar ifrågasatt riktigheten av OAS påståenden om “valoegentligheter”.
– OAS påståenden var den viktigaste politiska basen för kuppen, och det vidmakthölls i flera månader, skrev Mark Weisbrot vid Center for Economic and Policy Research, en vänsterinriktad tankesmedja i Washington som gav ut flera rapporter som tillbakavisade OAS´ påståenden om “bristfälliga” statistiska analyser.
En ansvarig vid OAS avböjde att kommentera saken till Today´s World View, men hänvisade till ett uttalande i juni då organisationen, svarat på en artikel i New York Times som kritiserade OAS´ roll vid valen. Uttalandet försvarade OAS agerande, hånade kritikerna som vänsterpropagandister och anklagade New York Times för att försöka “neka det bolivianska folket möjligheten att välja en ny president som inte är Evo Morales.”
Det svaret dög inte för vissa Kongressledamöter i Washington. I ett brev i tisdags till utrikesminister Mike Pompeo, undertecknat av fler än två dussin demokratiska Kongressledamöter, uppmanas Trumpadministrationen att ”använda sin röst i OAS för att arbeta för en grundlig och oberoende bedömning av OAS´ uttalanden och rapporter i samband med Bolivias val 2019”, inte minst då OAS får sin huvudsakliga finansiering från USA och för att OAS också är redo att “avgöra friheten, opartiskheten och integriteten av de kommande valen.” Brevets undertecknare innefattar senatorerna demokraterna Bernie Sanders och Jan Schakowsky samt republikanerna Deb Haaland och Hank Johnson.
– OAS beslut förra året att deklarera valen i Bolivia som bedrägliga på grund av tvivelaktiga belägg bidrog till att elda på en kris för demokrati och mänskliga rättigheter som bolivianerna fortfarande lever med, sa Sanders till Today´s World View.
– Bolivias kuppregering utförde rasistiskt våld mot ursprungsbefolkningen, fängslade aktivister och hotade politiska motståndare. Vad mer än två dussin av mina kollegor och jag kräver är att USA:s regering tar ansvar för vad det gjort med våra skattebetalares dollar och övervakar OAS. Att garantera ansvar och transparens från OAS är vitalt för fria och rättvisa val i Bolivia nästa månad.
Bortsett från Washington är insatserna ännu högre. ”Bolivia upplever en allvarlig socio-politisk kris. Landet befinner sig vid en skiljeväg”, säger Erika Guevara-Rosas, USA:s chef för Amnesty, i ett uttalande tidigare i sommar. ”Landets enda livskraftiga väg ur denna kris är att sätta alla dess invånares mänskliga rättigheter i centrum. Annars kommer befolkningen, särskilt de historiskt sett marginaliserade grupperna, att utsättas för fortsatt och ökande våld mot sina rättigheter.”
Washington Post 200922
Översättning: Zoltan Tiroler
Artikeln tidigare (27/9) publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.
