Den svenska skolan är unik i världen. Det är bara i Sverige som privata aktörer utan någon större kontroll kan köpa och sälja skolor. Det började för mer än 30 år sedan. Kraven på pedagogisk frihet och mer självständighet och effektivitet för den enskilda skolan blev allt tydligare. Detta samtidigt som de nyliberala stämningarna svepte över hela det politiska fältet.
Själv minns jag hur många av oss lärare ifrågasatte att vi måste arbeta under kommunens kontroll. På min skola visade det sig att kommunens egen hantering av datorer var oerhört dyr. Den egna skolan fråntogs makten att själva organisera skötseln av datorer. De egna it-ansvariga avskedades och allt centraliserades och det kostade skolan 6000 kr per dator och år. Vi kunde själva på skolan lätt ha klarat skötseln för en tiondel av summan. Vi fick heller inte köpa böcker billigare utan vi måste hålla oss till de bolag kommunen bestämt.
Det fanns också en längtan till pedagogisk förnyelse och mer självständighet.
Privatiseringen under lockropet mer självständighet hade en mylla att falla i och såldes in understött av näringslivet. Mer VALFRIHET blev slagordet. Det gick oerhört snabbt och de ursprungliga visionerna om små skolor och lärare som bildade skolor på pedagogisk grund slogs snart ut av att kapitalstarka grupper övertog hela marknaden.
Och det är där vi är idag med en allt större del av de svenska eleverna i privatägda stora skolkoncerner ofta med utländskt ägande
Det är just denna marknadisering som det nya skolupproret VI ANKLAGAR riktar sig
I en intervju i P1 Morgon (27 nov) uttalar sig en av initiativtagarna HP Tran mycket tydligt.
Skolan kan aldrig vara en marknad och kan inte verka på de villkor som gäller för en marknad. Skolan kan aldrig vara en handelsvara. Man kan t.ex. inte reklamera en utbildning som man kan med andra varor. Som lärare är min uppgift bildning och kunskap och inte att verka inom ett system där den övergripande uppgiften är att skapa vinst till ägarna. Eleverna är inte kunder utan ingår i ett samhälleligt projekt. Som lärare har jag ett mydighetsanvar på liknande sätt som polisen.
Allt visar att skolan är något helt annat och inte en vara som t.ex. bilar.
En privatisering av skolan innebär inte bara att skattepengar överförs till privata ägare utan det har andra vittgående effekter. Det bidrar till segregering. Man kan inte heller lita på att betygen blir rättvisa eftersom de utgör ett konkurrensmedel.
Vi är inte emot privata initiativ säger initiativtagarna men ev. vinst ska föras tillbaka till skolan för förbättringar för lärare och elever.
Johan Andersson från skolkoncernen Academedia som nyligen delade ut 158 miljoner kr till sina aktieägare menar på frågan var vinsten kommer ifrån att det beror på effektivisering, kortare avstånd mellan beslutsfattare och utförare dvs mellan den enskilda skolan och skolnämnden i kommunen.
Academedia fortsätter med att utan vinst kommer många privata skolor att slås ut och därmed kommer valfriheten att minska.
I P1 programmet uttalar sig också Jonas Vlachos som utrett frågan om likvärdighet. När reformen genomfördes fick de privata skolorna bara 85 % av vad de kommunala skolorna fick. Skillnaden beror på att kommunala skolor har ett större samhällsansvarsområde eftersom de har ansvaret för alla elever i en kommun. Idag får både den kommunala skolan och den privata samma bidrag. I det nya ersättningsförslaget pläderar utredaren för en återgång till det ursprungliga förslaget med mer ersättning till den kommunala skolan.
I en intervju som jag gjorde med Björn Dahlman den 2 december säger han
Jag har undervisat i 25 år i olika skolformer från gymnasiet till utbildning av autistiska barn och har länge varit kritisk mot det svenska skolsystemet i sociala medier bl.a. twitter. Efter en artikel i Expressen (Filippa Mannheim 24 nov) som fick en väldigt stor uppmärksamhet och det var många som hörde av sig och 8 personer beslutade att bilda en grupp för att försöka skapa en opinion. Gruppen övertog expressens artikels andemening och kallade uppropet VI ANKLAGAR.
Gensvaret har varit enormt, 15000 personer har skrivit på uppropet. Flera av initiativtagarna har intervjuats i radio, tv och tidningar. Ännu har dock inga fackliga organisationer eller politiska partier hört av sig. Förhoppningen från initiativtagarna är att så många som möjligt skriver på fram till söndagen 6 dec. Sedan får gruppen besluta hur man ska gå vidare.
Förhoppningen är att en stark opinionsyttring från främst lärarna ska tvinga facket och politikerna att göra något. Visserligen har den allmänna opinionen länge varit mot vinster i skolan men det är en annan sak om frågan börjar drivas från gräsrötterna.
För ungefär 10 år sedan frångick regeringen den svenska modellen och ändrade lärarnas löneförhållande utan regelrätta förhandlingar. Försteläraresystemet där ett fåtal lärare fick 5000 kr mer i lön på godtyckliga premisser, samtidigt fick några lärare del av s.k. “Fridolinpengarna” Resultatet blev att lärarkåren splittrades i ett A och ett B-lag. Många var missnöjda och knöt händerna i byxfickorna men det var svårt för lärarna att nå ut med sina protester. Dels var många av de som fick de extra pengarna nöjda och dels fick de missnöjda lärarna inte stöd av facket som i själva verket var tillskyndare av reformen. Motiveringen var att det var enda sättet att få några pengar och att det var bra att vissa gick före och drog med sig de andra.
Idag är situationen annorlunda för lärarna. De fackliga organisationerna är för en statlig skola och delvis emot vinster som inte återförs till skolan och dels har den allmänna opinionen under pandemin svängt så att allt fler menar att ett samhälleligt ägande är att föredra framför kapitalintressena.
Så förhoppningsvis kommer fler lärare och andra att engagera sig och driva på en förändring.
Därför är det viktigt att många lärare och andra tar tillfället i akt och skriver under uppropet och driver på de politiska partierna och fackliga organisationerna.
Hans Östensson
Sverige är det enda land i världen där man gjort det lagligt för aktiebolag att starta skolor och plocka ut miljonvinster från skattemedel, utan några begränsningar. Detta trots att det bland befolkningen finns ett brett och starkt stöd för att stoppa eller begränsa vinster inom välfärden. Det här är inte en höger- eller vänsterfråga.
Bara förra året gjorde de börsnoterade friskolekoncernerna en vinst på 639 miljoner kronor. Det här är pengar som skulle gått till våra barn.
Aktiebolagsskolor, med utländska ägare, expanderar nu i Sverige. Vem kommer att äga den svenska skolan i framtiden? Hur kommer det att påverka vårt land, våra skolor, utbildningen och våra barns framtid?
VI ANKLAGAR i detta upprop Sveriges åtta riksdagspartier (S, M, SD, C, V, KD, L, MP) för det som har hänt och håller på att hända och kräver att våra folkvalda går samman över partigränserna för att se till att lärarrollen stärks och den svenska skolmarknaden regleras.
Elever och föräldrar ska ha valfriheten kvar men inte vara kunder på en skolmarknad.
- Björn Dahlman, lärare, Ekerö
- Daniel Darpe, lärare, Bålsta
- Tilde Jansson, lärare, Stockholm
- Katarina Lycken Rüter, lärare, Stockholm
- Filippa Mannerheim, lärare, Stockholm
- Sara Persson, lärare, Västervik
- HP Tran, lärare, Göteborg
- Ulla Åkerström, lärare och utbildningsadministratör, Göteborg
