Lars Henrikssons intervju med Branka Djukanovic Svensson och Mattias Olsson har tidigare varit publicerad i nättidningen Internationalen.
*******
– Vi vill inte längre betala med vår hälsa!
Det säger Branka Djukanovic Svensson, specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvården på Sahlgrenska i Göteborg och medlem i Vårdförbundets styrelse i Västra Götaland. Hon kommer just från ett möte på lunchen med några kollegor där de pratat om konflikten och det råder ingen tvekan om uppslutningen kring förbundets krav och stridsåtgärder:
– Vi började försiktigt med övertidsblockad vilket snabbt visade hur beroende vården är av att vi jobbar mer än vi ska, men arbetsgivarna struntade i oss. Därför tar vi nu till strejken, vårt tyngsta vapen eftersom vi inte längre vill betala med vår hälsa, fortsätter hon. Vi vill ha en långsiktig lösning med stegvis arbetstidsförkortning.
Branka förklarar det oerhört rimliga i kraven.
– Det vi vill är egentligen bara att kunna gå från jobbet när arbetstiden är slut. Med den dåliga bemanningen idag vet vi aldrig när vi kommer hem. Och det handlar inte om att stanna över några minuter. Det är hela arbetspass, alltså dubbla arbetsdagar på 19 eller till och med 24 timmar, som vi tvingas göra eftersom det inte finns någon som kommer och löser av oss, förklarar Branka. Våra medlemmar arbetade förra året tre miljoner övertidstimmar, tvåtusen heltidstjänster extra. Vi arbetar alltså för kollegor som inte finns!
– Många av oss har vant sig vid att det är på det här viset och det utnyttjar arbetsgivarna. De kan göra scheman fulla av obemannade pass och sätta upp en lapp med texten ”Skriv upp er”. Många tänker då att det är lika bra att sätta upp sig på ett övertidspass som är mindre dåligt i stället för att bli beordrad på något som är ännu sämre, berättar Branka.
Att strejka i vården är alltid besvärligt eftersom patienter drabbas på olika sätt. Hur ser ni på det?
– Självklart vill vi inte lämna patienter i sticket men det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns någon kompetent kollega som ska lösa av mig när min arbetstid är slut, säger Branka Djukanovic Svensson. Det vet de flesta människor. En färsk opinionsundersökning från Novus visar att vi har ett stort stöd, 7 av 10 är positiva till Vårdförbundets krav på en arbetstidsförkortning.
Arbetsgivarsidan har nu begärt medling och säger att det viktigaste kravet, arbetstidsförkortning, inte är ett alternativ eftersom det skulle göra det ännu svårare att bemanna.
– Den verkliga orsaken till bemanningsproblemet är att våra kollegor inte orkar. Många jobbar deltid för att klara av jobbet och åtskilliga lämnar yrket, svarar Branka. Personalomsättningen skapar i sig en väldig stress. Tänk dig själv om du är den mest erfarna sjuksköterskan på avdelningen efter att ha jobbat bara ett år. Då är det enormt svårt att prioritera i olika akuta och känsliga situationer och det blir en enorm stress för dig och dina kollegor.
Detta är inget nytt problem utan något som Vårdförbundet lyft en längre tid.
– Vi har länge drivit frågan om bemanning och arbetstid, mer intensivt de senaste 10 åren. Vi hade det extra tungt 2019 och sedan kom pandemin och ställde allt på ända. Vi tog ett enormt ansvar under den tiden och slet obegripligt mycket. Men det går inte att leva på att vara hjältar oavsett hur mycket applåder vi fick då. Vi behöver kortare veckoarbetstid som gör att vi orkar arbeta heltid ett helt yrkesliv. Vi är väldigt eniga kring detta, avslutar Branka.
Mattias Olsson är sjuksköterska sedan 19 år och är skyddsombud på sin avdelning på Huddinge sjukhus och jag får tag i honom just när strejkvarslet kablats ut.
– Arbetstiden är den stora juvelen bland våra krav, menar Mattias Olsson och återkommer som alla inom Vårdförbundet till den stora mängden övertid.
– Idag kan vi aldrig vara säkra på att få en ledig helg. Ingen svarar när telefonen ringer halv sju på en söndagsmorgon vi vet att det är någon chef som vill att vi ska hoppa in och jobba övertid. Det är ett tungt jobb och vi är beredda att strida för bättre arbetstider. Det var ett bra tag sedan vi var ute i konflikt, senast 2008 så många har inte har någon enhet av strid. Jag har hållit möten med kollegor på avdelningen och de är väldigt peppade för konflikten.
– Kraven på kortare arbetstid är väl förankrade och har drivits fram underifrån. Under en period så drev förbundet lönekrav med argument om att det skulle få folk att stanna i yrket men det fungerade inte. Lönen kan inte uppväga arbetsvillkor som är orimliga. Vår ledning lyssnade på medlemmarna och tog upp arbetstidsfrågan. Den förankringen är en viktig orsak till att vi nu kan ta den här striden, avslutar Mattias Olsson.
Lars Henriksson
