I Jemen pågår sedan fyra år ett fruktansvärt krig. Ett krig som av FN ses som en av de värsta humanitära katastroferna. Alla fördömer i ord Saudikoalitionen för detta krig. Vad man gör i handling är en annan sak.
Många som fördömer kriget förser samtidigt de inblandade krigsherrarna med vapen. Vapen som gör det möjligt att bomba Jemen till grus och aska. Vapen som dödar hundratusentals människor, inte minst barn. Vapen som leder till svält och farsoter. Vapen som tvingar miljontals på flykt.
Störst bland leverantörerna av vapen är USA. I maj 2017 tecknade Donald Trump en vapenaffär med Saudiarabiens kung Salman som under en tioårsperiod omfattar ofattbara 3000 miljarder kronor.
“Det var en enormt bra dag. En fantastisk bra dag. Hundratals miljarder dollar i investeringar i USA. Och jobb, jobb, jobb” säger Trump enligt NBC. (källa: Expressen 20 maj 2017)
Flera europeiska länder inom EU är också med och beväpnar krigsherrarna. Det är bland andra Tyskland, Frankrike, och England. England som fram till 1967 var koloniala härskare över den del av Jemen som då hette Sydjemen.
Men även lilla Sverige är med att beväpna krigsherrarna i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Lilla Sverige som är en stormakt när det gäller vapenexport.
De svenska vapnen används nu bevisligen i kriget i Jemen. Bland annat radarsystemen Erieye och Globaleye från SAAB. Globaleye kallas i Förenade arabemiraten för SRSS – Swing Role Surveillance System.
“Erieye, och ännu mera Globaleye, är byggda för att spela en viktig roll i luft- och sjöövervakningen, och de kan därmed användas för att upprätthålla blockaden av Jemen”, säger Pieter Wezeman från fredsforskningsinstitutet SIPRI.
Under punk 70 i januariavtalet mellan S, MP, C och L kan man läsa:
De fyra partiernas inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer till ickedemokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår.
Trots detta fortsätter den svenska vapenexporten med förevändningen att det är “undantag för underhåll och följdleveranser av gamla ordrar”.
“FÖLJ MED PÅ VAPENMÄSSA I ABU DHABI”, skriver Linda Åkerström, som är ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds.
I april i år genomfördes en av världens största vapenmässor i Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi. Flera svenska vapentillverkare var med på denna mässa med egna montrar där de stolt visade upp sina “produkter”. Det var bland andra Saab och Aimpoint AB, som tillverkar så kallade “rödpunktssikten”. 1997 lade den amerikanska armén världens första beställning på rödpunktssikten hos Aimpoint.
Linda Åkerströms från Svenska Freds visar i ett bildreportage hur det såg ut på denna vapenmässa. Bland annat är det en bild från en utomhusarena med plats för 1000 personer där det varje dag visas ett litet “skådespel”.
“Till aktionsladdad musik visas pansarfordon, stridsflyg, drönare, helikoptrar och handeldvapen upp i ett fiktivt scenario med omfattande beskjutning och explosioner. Bland VIP-gästerna första dagen fanns Abu Dhabis emir, landets president och högsta befälhavaren över den emiratiska armén, samt emiratets kronprins. På VIP-läktaren satt även den svenska ambassadören”, skriver Linda Åkerström i sin bildtext.
Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten heter Henrik Landerholm. Har har ett imponerande CV.
Han började sin politiska verksamhet i Eskilstuna som ordförande i Moderat Skolungdom 1980.
Därefter har han haft en lång rad politiska uppdrag. Riksdagsledamot och ordförande i försvarsutskottet. Politiskt sakkunnig hos försvarsminister Anders Björk. Generaldirektör i Utrikesdepartementet. Och mycket, mycket mera.
Han har även gjort en militär karriär. Utbildad pansarofficer. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet. Rektor och chef för Försvarshögskolan. Och mycket, mycket mera.
Han har varit ledamot i Försvarets Materielverks (FMV) styrelse och Försvarets Personalnämnd. Ledamot i Svenska Försvarsutbildningsförbundet och vice ordförande i Stiftelsen Europaskolan i Strängnäs och Stiftelsen Södermanlands Militärhistoriska Samlingar (Arsenalen). Och mycket, mycket mera.
I tidningen FOKUS kallas Henrik Landerholm “EN OFFICER OCH EN GENTLEMAN”.
“Om någon skulle göra en klippdocka av den perfekte moderaten skulle resultatet bli Henrik Landerholm: stilig, trevlig, artig, lugn, en officer och en gentleman i sina bästa år som ändå varit med i politiken sedan Gösta Bohmans dagar”, skriver FOKUS.
Nu sitter han alltså som ambassadör och VIP-gäst vid en vapenmässa i Förenade Arabemiraten. Ett land som fäller sina inköpta bomber över Jemen.
Som ambassadör “har han täta förbindelser med Saab och ger stöd till företagets försäljning i landet bland annat i möten mellan Saab och ledande emiratiska näringslivsrepresentanter” skriver Linda Åkerström från Svenska Freds.
Och hon fortsätter: “Samtidigt som den svenska ambassaden i Abu Dhabi har som uppgift att ge stöd till krigsmaterielindustrins försäljning i landet, ska den även föra fram Sveriges kritik mot det sätt som … Förenade Arabemiraten bedriver sin krigföring”
“Det här är ju en balansgång som alla länder med en exporterande försvarsindustri naturligtvis står inför…Jag hoppas jag klarar av att hålla två tankar i huvudet samtidigt och hålla tungan rätt i mun när jag talar om de olika frågorna” säger Henrik Landerholm.
Att de svenska radarsystemen Globaleye och Erieye används för att upprätthålla blockaden mot Jemen är något den svenske ambassadören säger sig inte känna till.
Jag håller med om att den måste vara en svindlande, ja näst intill omöjlig, balansgång att medverka till vapenförsäljning till en krigförande diktatur och samtidigt kritisera denna diktaturs krigföring. Och samtidigt vara representant och företrädare för ett “neutralt” land med en “feministisk utrikespolitik”.
Räcker det att vara “officer och gentleman” för att klara av denna omöjliga uppgift?
Och hur går detta svenska aktiva deltagande på en vapenmässa i en krigförande diktatur som Förenade Arabemiraten ihop med punkt 70 i januariavtalet mellan regeringen, C och L?
Till sist: Notera att Landerholm använder ordet “exporterande försvarsindustri”, som ju minst sagt är en bedräglig omskrivning av vad det handlar om. Eller är det så att diktaturerna Förenade Arabemiraten och Saudiarabien “försvarar sig” mot ett anfallande Jemen.
Rolf Waltersson