I Eskilstuna ser vi gatuvåld, narkotika, mäns våld mot kvinnor och stor psykisk ohälsa bland unga vuxna. Det finns all anledning att inte lägga ned socialt förebyggande verksamheter. Det är anmärkningsvärt att Johan Lindén (S) och vice ordförande i Socialnämnden ägnar en hel debattartikel (E-K, 26/5) åt att skriva om kostnader för stödboenden och att de hjälpsökande kostar för mycket.
Johan Lindén påstår att Vänsterpartiet inte tar ansvar. Men det är just det vi gör. Vi stirrar inte bara på kostnader. Vi lyssnar på hur människor har det och hur personalen beskriver vad verksamheterna betyder för de boende. Risk och sårbarhetsanalyser beskriver riskerna med nedläggning vilket Lindén inte ägnar en enda rad åt i sitt debattinlägg.
Vi kan konstatera att prognosen för socialnämnden är ett underskott på 38 miljoner kronor i år. Detta för att behovet är stort, inte litet. Ser man ett stort behov måste man satsa för att kunna minska behovet. Socialnämndens beslut handlar inte om effektivisering, det handlar om nedläggningar och försämringar.
Majoriteten talar om nedläggning av Kvinnobo på grund av bristande beläggning. Under kort tid har verksamheten fått göra två flyttar, vilket har påverkat beläggningsgraden som i dagsläget är 86 procent. Det är inte dåligt, det är tvärtom bra eftersom det betyder att man inte behöver neka behövande av brist på boendeplatser.
En utredning konstaterar att cirka 60 procent av alla insatser på Kvinnobo avslutas i förtid. Vi har tidigare fått höra att “en insats som avslutas i förtid” ofta innebär att personen får ett återfall. Det betyder att kvinnor som fortfarande är i behov av hjälp med stor sannolikhet kommer att vara aktuella för socialnämnden i framtiden och behöva en ny plats.
Klostergatan, ett stödboende för unga vuxna 21–25 år ska också läggas ned. Lösningen som S och M har är att de boende ska flytta till Pelaren eller till familjehem. Pelaren har 93 procent beläggningsgrad enligt siffror från april, vilket betyder att 37 av de 40 platserna där är belagda redan nu. Det blir allt svårare att hitta familjehem, och allra svårast kan det bli att hitta en familj som är villig att ta emot en 25-åring.
Enkel matematik säger att om nio satellitlägenheter på Klostergatan läggs ned tillsammans med sju på Kvinnobo, så kommer vi att sakna 14 lägenheter. Och då har vi inte räknat med dem som bor kollektivt på stödboendena och eventuellt behöver en omplacering.
En risk är “att våldsutsatta kvinnor i missbruk inte får det stöd de behöver” och där nämner utredningen att vi ska “nyttja alternativ på hemmaplan”. En trygg miljö där man kan bli frisk från sitt missbruk är otroligt viktig. En annan riskfaktor som utredningen pekar på är att kvinnor kan bli tvungna att bo tillsammans med sin våldsutövare. Det rimmar illa med ett annat besparingsförslag om att vi ska halvera antalet personlarm.
Nästa riskfaktor är externa placeringar som vi vet vi är dyra och som vi länge har strävat efter att minska. Ett besked från majoriteten är att när vi nu går från LOV till LOU har man lyckats hitta en privat utförare av vård för kvinnor i missbruk. Mycket märkligt när man tar beslut om att lägga ned vårt eget boende för att hjälpa kvinnor i missbruk.
Allt detta gör majoriteten i Eskilstuna i sin strävan efter Helsingborgs ekonomiska standard när det gäller vuxenvård för personer med missbruksproblem. M, L och KD styr i Helsingborg med stöd av SD. I nästan 20 år har man haft borgerligt styre och ja, efter 20 år av nedskärningar så är det kanske lätt att uppnå deras siffror.
Sebastian Nygren
Ledamot (V) i Socialnämnden
Maria Chergui
Gruppledare (V) i Kommunfullmäktige
