Artikeln har tidigare varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Under rubriken “The Pinochet Regime Declassified” släppte USA:s National Security Archive den 18 juni i år en samling av hemligstämplade dokument från CIA, FBI och State Department, tillsammans med chilenska handlingar. Dessa dokument återspeglar historien om de brott mot mänskliga rättigheter och terroristattacker som av DINA (Nationella underrättelsedirektoratet) i begick under 70-talet i Chile. Alex Fuentes, som själv drabbades av DINA:s grymheter, skriver om de nya avslöjandena.
Alex Fuentes:
Den 18 juni 1974 lät militärdiktaturen offentliggöra ett dekret om skapandet av DINA som Washington beskrivit som “en polisiär styrka av Gestapotyp” och som gjorde sig skyldig till några av Pinochetregimens mest infernaliska brott mot människor som var motståndare till Pinochets diktatur i Chile.
Efter 50 år dyker det nu upp en rad hemligstämplade dokument som avslöjar DINA:s hemliga operationer, inklusive internerings- och tortyrställen, desinformationskampanjer och ett kemiskt vapenprogram.
Det går bland annat att läsa detaljerad information om DINA:s roll i samarbetet mellan underrättelsetjänster under diktaturerna i södra Latinamerika, Södra konen, för att likvidera motståndare.
Genom fake news, som planterades i medier i både Brasilien och Argentina, påstods att medlemmar i vänstergrupper hade mördat varandra. Men politiska fångar som kidnappades och torterades mördades till slut av Chiles Gestapo. Många av tortyroffren i hemliga tortyrcentra avrättades och försvann sedan; många av dem släpptes från DINA-helikoptrar i havet.
DINA var avgörande för Pinochets diktatur. Idag är det en påminnelse om lärdomar av tidigare grymheter för att förhindra framtida brott mot de mänskliga rättigheterna. Av dokumenten framgår till exempel att DINA skapades som en militär organisation, utanför den militära befälsordningen och att den rapporterade direkt till Pinochet som var chef för militärjuntan.
Enligt dokumenten hade DINA varit verksamt sedan november 1973, bara åtta veckor efter militärkuppen den 11 september det året. När denna säkerhetstjänst enligt den officiella versionen skapades var den redan den mest fruktade säkerhetstjänsten i Chile, om inte i hela Latinamerika. “Det finns tre maktcentra i Chile,” rapporterade en chilensk underrättelseofficer till en amerikansk militärattaché i början av 1974: “Pinochet, Gud och DINA”.
Som huvudorgan för regimens förtrycksapparat blev DINA ökänd. Inte bara för sina hemliga tortyrställen, utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden av hundratals civila utan även internationell terrorism. Enligt en särskild senatsrapport baserad på fortfarande hemligstämplade CIA-dokument, växte så småningom denna hemliga militärstyrka till 3800 officerare, agenter och administrativ personal, med en årlig budget på 27 miljoner dollar. DINA blev “diktaturens arm, under direkt kontroll av president Pinochet” och dess chef, överste Manuel Contreras, enligt United States Defense Intelligence Agency, “har endast informerat president Pinochet och har endast fått order från honom”.
När DINA utökade sin operativa verksamhet fick denna mordiska säkerhetstjänst också logistiskt stöd från CIA.
I februari 1974 bad Pinochet personligen CIA:s biträdande direktör Vernon Walters att hjälpa DINA i dess “utbildningsperiod”. Walters var värd för en lunch för Contreras på CIA:s högkvarter i Langley, Virginia, i början av mars 1974.
I mitten av 1975 satte CIA DINA-chefen på sin lönelista som en betald tillgång. DINA ansvarade för de flesta hemliga frihetsberövanden som ledde till tortyr och försvinnanden under diktaturens första tre år. Terrororganisationen iordningställde även hemliga interneringsställen som den fruktade Villa Grimaldi och även andra hemliga ställen, där det förekom systematiskt tortyr.
DINA bedrev internationell terrorism, inklusive mordet på den tidigare chilenska ambassadören Orlando Letelier i Washington D.C 1976. DINA var också ansvarig för mordförsöket på Kristdemokraternas högt uppsatta politiker, Bernardo Leighton, i Rom 1975 och tidigare för mordet på general Carlos Prats i Buenos Aires 1974.
Händelserna för 50 år sedan finns kvar i minnet hos tusentals människor som fortfarande lider av effekterna av en diktatur som varade i 17 år och kostade tusental människors liv där många fortfarande benämns som “försvunna”.
