Pierre Stjernfeldt:
Jag har fortfarande väldigt svårt att förstå SDs försvar av Nato-inträdet och det ändå värre DCA-avtalet. Till att börja med är det uppenbarligen inte så att partiets invandrarfientlighet gäller den pågående och förväntade invandringen från USA. Där militär från USA ska ha 17 baser att bo på.
Svenska lagar ska heller inte gälla dessa soldater. Begår de brott ska de dömas av USA-myndigheter. De behöver alltså inte “ta seden dit de kommer”, som SD så ofta uttrycker sig. Tar seden dit de kommer gör USA inte i resten av världen heller. Det har kolonialisterna från USA och Europa aldrig gjort.
Jag får olika krystade förklaringar från SD-håll i kommentarsfälten när jag berättar om detta. De ska skydda oss mot “rysk aggression” är en av förklaringarna. Sen när har USA någonsin skyddat någon? Är det några som slänger sina bundsförvanter under bussen när de inte behövs mer så är det väl USA. Vi minns Irak-kriget och Afghanistan om inte annat. Frågan är om det inte bara handlar om att Sverige ska bli ett uppmarschområde inför ett kommande anfall på Ryssland.
USA är antingen direkt deltagande eller huvudsponsor till nästan varenda krig vi har haft på jorden under min livstid. Krigen i Irak, Afghanistan, Syrien, Libyen med fler har orsakat enorma flyktingströmmar där Sverige till SDs förtrytelse har fått ta emot en liten del (faktiskt). Libanon, Iran, Syrien, Turkiet med flera har tagit emot huvuddelen. Nu orsakar krigen i Ukraina och Mellanöstern likaledes stora flyktingströmmar. Båda krigen sponsras av USA och Nato-länder och hade inte startats utan deras ”hjälp”.
Ett citat jag läste nyss: “Om man exporterar bomber så ska man inte klaga om man får importera flyktingar”.
Hur kommer det sig att SD vill ha hit den krigsmakt som varit den aggressivaste på jorden under hela min 71-åriga livstid? Den krigsmakt som orsakat huvuddelen om inte hela den flyktingström vi har tagit emot här. “Rysk aggression”? Är det inte snarare USAs aggression vi ska vara rädda för? Jag har en viss förståelse om vi går med på DCA och Nato för att vi är rädda för USA. Vi vill ju inte ha deras bombmattor över oss. Risken att vi får ryska bomber över oss minskar knappast när Sverige låter Rysslands fiender husera fritt i landet.
Så här lät det på Sveriges Radio 5:e maj i år:
En viktig roll för Sverige i Nato blir att underlätta för andra länders styrkor att ta sig till gränsen mot Ryssland. Sverige blir vad som på försvarsspråk kallas för ett ‘uppmarschområde’. Vad innebär det och vad kan det få för konsekvenser för för Sveriges del? I veckan gjordes för första gången en operation där amerikansk trupp med svensk hjälp tog sig från USA och Norge till Finland via bl.a. Boden. Nina Benner.”
Länken är här: https://sverigesradio.se/artikel/sa-blir-sverige-ett-uppmarschomrade
Smaka på ordet – uppmarschområde.
För mig låter det mer som anfallsspråk än försvarsspråk. Vårt språk liknar mer och mer språkinstruktionerna i boken ”1984” av George Orwell.
17 baser kommer USA att ha i Sverige: Kiruna, Boden, Vidsel, Luleå, Härnösand, Östersund, Kristinehamn, Älvdalen, Uppsala, Berga, Kvarn, Såtenäs, Visby, Halmstad, Ronneby, Ravlunda och Revingehed är platserna som kommer att ockuperas av utländsk trupp.
Vad jag vet har Sverige inga garantier för att USA inte kommer att placera kärnvapen i vårt land. De enda vad jag vet som släppt atombomber över mänskliga mål är USA. Hiroshima och Nagasaki. Om USA placerar atomvapen i vårt land och hotelserna om att kärnbomba blir tillräckligt stora från båda håll så handlar det bara om vem som trycker på knappen först. Sverige kommer oavsett vilka som släpper första bomben att bli ett av målen om kärnvapen är placerade här.
Jag tog nyss en prenumeration på tidningen Tjugofyra7 som utges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den är gratis för övrigt. En stor del av rubrikerna i senaste numret handlar hur samhället förbereder sig för ett kommande krig. Bland annat om hur kyrkan förbereder massgravar på Gotland. Förbereds det i resten av Sverige också? I så fall, om det ska omfatta fem procent av befolkningen som på Gotland, är det alltså massgravar för 500 000 människor som gäller.
Jag hade inte ens hört talas om tidningen förrän för ett par veckor sedan. Nu önskar jag att jag inte hade hört talas om den alls. Jag blev ordentligt uppskrämd av rubrikerna. Jag blev inte lugnare av att ha läst artiklarna. Jag kände att jag ville köra ner huvudet i sanden. Uppmarschområde låter inte som försvar i mina öron. Snarare som Barbarossa 2.0…
DCA-avtalet med USA och vårt Nato-inträde har inte haft folkmajoritetens stöd. Viktiga beslut där folket borde ha tillfrågats i folkomröstningar. Nu har Sverige varit neutrala och sluppit bli inblandade i två världskrig. Kan det vara så att resten av Europa tycker att det är vår tur nu? Jag tror jag kör ner huvudet i sanden igen.
Låter det som om jag ropar på vargen när jag varnar för krig? Tänk då på en sak. Vargen kom faktiskt i sagan. Hur blir det i verkligheten?
Pierre Stjernfeldt
Nybro
