Med alla till buds stående medel trappar USA upp kampanjen mot de kubanska läkarna. Uttalanden från administrationen backas upp av en flora av s.k. NGO:er, icke statliga organisationer. Dessa är i många fall personellt, finansiellt eller politiskt knutna till Washington. I Sverige är ett tydligt exempel Civil Rights Defenders, som sällat sig till kampanjen mot de kubanska läkarna.
För USA har det blivit allt viktigare att sabotera det kubanska hälsovårdssamarbetet med andra länder. Dels för att det är en källa till hårdvaluta för Kuba, då turistnäringen kollapsat på grund av pandemin, dels för att Kuba får stor goodwill och mycket popularitet för sina hälsovårdsexperter. Det har medfört att alltfler kräver att de kubanska Henry Reevebrigaderna ska tilldelas Nobels Fredspris 2021.
Hittills har USA inte lyckats. Nya attacker är att vänta.
Zoltan Tiroler
Trots USA:s hot firar Kubas diplomati triumfer
Länder i Karibien har bett om hjälp av Kubas medicinska brigader i kampen mot coronapandemin. Det sker trots USA:s fortsatta press på dessa länder att avvisa hjälp från Kuba. USA kallar det för en form av “människohandel”, rapporterar Miami Herald.
Robert Maguire, tidigare chef för Latin American and Hemispheric Studies Program vid George Washington University, säger:
– Om USA erbjöd hjälp skulle de karibiska nationerna ta emot det också. Men USA:s bistånd i Karibien har varit ganska snålt.
– Det var ingen överraskning att regeringarna i Karibien vände sig till Kuba för att få hjälp, tillade han.
St.Vincent och Grenadinernas premiärminister Ralph Gonsalves säger att accepterandet av de medicinska brigaderna inte handlar om ideologi, utan om praktikalitet.
De största grupperna av kubanska hälsovårdsarbetare i Karibien finns i Jamaica (140) St.Lucia (113) och Barbados (101).
Cuba Central Team (USA)
Center for Democracy in the Americas
