På Biblioteket i Torshälla på går sedan i fredags den åttonde november en stor utställning som handlar om de ester som under hösten 1944 flydde över Östersjön till Sverige.
Det är en mycket intressant men samtidigt förstås en dramatisk berättelse som ordföranden i estniska föreningen i Eskilstuna Hugo Nömm med flera har ställt i ordning för dem som vill få information och kunskap om den dramatiska perioden mot slutet av andra världskriget som utspelades på andra sidan Östersjön.
På hösten 1944 flydde cirka 80 000 människor från estniska fastlandet och från Ösel och andra öar, och av dessa hamnade omkring 25000 i Sverige.
Av dessa kom så småningom omkring 200 att bosätta sig i Torshälla. De flesta av dessa estländare var unga barnfamiljer. Anledningen och bakgrunden till flykten från Estland var att landet då invaderats den Sovjetiska armen.
Ockupationen av Estland inleddes redan sommaren 1940 och förtrycket från den sovjetiska ockupationsmakten blev bara värre och värre. Många var de från Estland som deporterades till Sibirien eller mördades av den sovjetiska ockupationsmakten.
I och med Nazitysklands angrepp på Sovjetunionen 1941 hamnade Estland under tysk ockupation, en ockupation som varade fram till hösten 1944. Förhållandena för civilbefolkningen i Estland blev under tiden alltmer ohållbar . Det ledde sedan till den omfattande massflykten över Östersjön till vårt land.
En av dem som var med om den dramatisk flykten från Estland över till Sverige var Ewi Eriksson, som då var bara två år.
– Jag var så liten då så jag minns ingenting av det men vad jag kommer ihåg så var vi ett sjuttiotal personer ombord på den där båten som vi flydde i och vi hamnade så småningom i Östhammar i Roslagen berättar Ewi.
– Det var i flera fall en väldigt dramatisk överfart för många. De flyendes båtar utsattes för beskjutning av både tyska och sovjetiska stridsflygplan De flesta av dessa båtar och mindre fartyg som då tog sig över Östersjön, den där hösten 1944, var i ganska dåligt skick också.
Ewi vill minnas att de kom fram till Östhammar i början på oktober.
Hon och hennes familj blev först placerade i Åkers Styckebruk för att efter en kort period förflyttade ner till Alingsås och efter ytterligare en flytt så småningom hamna i Eskilstuna. Där gick hon sedan i Slottsskolan och fick så småningom jobb som Undersköterska på Vårdcentralen City i centrala Eskilstuna.
– Där jobbade jag i tjugo år som undersköterska och jag trivdes väldigt bra där berättar Ewi, numera pensionär.
– Många av de ester som kom hit till Torshälla och Eskilstuna till exempel fick ju arbete direkt konstaterar Hugo Nömm som själv är uppvuxen i Eskilstuna men hans föräldrar kom från Ösel.
– Då på den tiden så fanns det ju hur mycket jobb som helst i Eskilstuna och Torshälla konstaterar han och fortsätter . Dessa flyktingar från Estland började arbeta direkt på till exempel Nyby Bruk, Bolinder Munktell eller på Fil Ö Bergs. På den tiden fanns det egentligen ingen arbetslöshet. Hjulen rullade på.
Under många år hade Eskilstuna-Kuriren en särskild estnisk bilaga, Eesti Päevaleht – Estniska Dagbladet på svenska.
Hugo berättar att han i skolan faktiskt fick en estnisk lärarinna. Själv har han bland annat haft en skivaffär i Eskilstuna i många år.
– I den här stora flyktvågen till vårt land blev sedan några rikskändisar som till exempel pianisten Käbi Läritei, som för övrigt var gift med Ingmar Bergman i några år. Vidare så blev Astrid Lindgrens samarbetspartner Ilon Wikland en känd person beroende på att hon tecknade alla dessa figurer som Astrid Lindgren skrev om i sina barnböcker. Några andra som blev rikskändisar var Idla flickorna som reste runt i parkerna och uppträdde i Sveriges Television.
Efter kriget blev det så att en hel del ester flyttade vidare. Många emigrerade till Kanada och USA . Det var bland andra en hel del kulturutövare, som till exempel konstnärer och tonsättare som också så småningom bosatte sig i USA och Kanada eller ännu längre bort, som i Australien.
– Jag hade många släktingar som bodde i New York och i Kanada konstaterar Ewi.
Utställningen pågår fram till den 20 november på Biblioteket i Torshälla.
Ett tips till dem som vill veta mer är också till exempel boken De första båtflyktingarna.
Kjell Andersson
