Jag såg en intervju på SVT med socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin. Den handlade om den för S känsliga frågan om Natomedlemskap. Hur ska Sverige göra om Finland söker Natomedlemskap? Kan vi stå utanför då, eller måste vi gå med?
Tobias Baudin hade själv inte någon uppfattning i sakfrågan. Han duckade på den. Det enda han är övertygad om är att beslutet, oavsett vilket det blir, måste komma snabbt i god tid före valet.
Anledningen till denna brådska är enligt Baudin att “då ska vi ut och knacka dörr för det är så roligt att föra ut socialdemokraternas politik”.
Denna viktiga och för vår säkerhetspolitik avgörande fråga ska alltså hastas igenom innan valet. Inför valet ska vi prata om allt annat än Nato.
Denna socialdemokratiska byxångest i Natofrågan beror på att partiet är splittrat ungefär på mitten.
En tredjedel vill att vi behåller vår alliansfrihet genom att inte gå med i Nato. En tredjedel vill gå med i Nato. Resterande tredjedel är osäkra.
Man vill för allt smör i Småland inte ha någon Natodebatt i valrörelsen.
Att överge alliansfriheten är på sätt och vis en “ödesfråga”. Går vi med i Nato är det ett beslut som gäller för oöverskådlig tid.
För många, inte bara socialdemokrater, är detta en svår och besvärlig fråga. Därför får den inte behandlas känslomässigt enbart utifrån Rysslands krig mot Ukraina.
Det har utkämpats andra krig i Europa i närtid utan att det ställt Natofrågan på sin spets. Men då var det Nato, som på eget bevåg, bombade ett annat land.
1999 under Balkankriget bombade Nato-flyg i Kosovo. Det var flyganfall som pågick i nästan tre månader. Anfallen kritiserades, bland annat av FN, för att de ledde till högt antal dödade och skadade civila.
Året efter medgav Nato att man använt sig av utarmat uran vid bombningarna.
“Nato-aktionen mot Jugoslavien och Kosovo 1999 var ett angrepp mot en suverän stat utan folkrättslig legitimitet…. I ett brev till statsminister Göran Persson skriver den amerikanska presidenten Bill Clinton, när bombningarna var inne på sin andra dag, att man hoppades på att Sveriges regering officiellt ska stödja bombningarna”, skriver Altana Aliu i inledningen till sin avhandling på Södertörns högskola (se lästips).
I den nuvarande debatten nämns inget om att Nato på eget bevåg gett sig ut i krig vid flera tillfällen. Balkankriget är inte det enda. Så att hävda att Nato enbart är “fredsbevarande” är milt sagt en mild överdrift.
Lästips:
- Natos flygbombningar av Jugoslavien 1999 – Wikipedia.
- Den svenska debatten om Natos bombningar mot Jugoslavien 1999 – Södertörns högskola.
- Kosovo-kriget 1999 – vår nya värld tar form – Folket i bild, 22 dec 2019
Rolf Waltersson
