Bild från Pixabay.

Tio sätt som klimatkrisen och militarismen hänger ihop på

Artikeln är skriven av Medea Benjamin från USA. Den har tidigare (7/11) varit publicerad på Global Politics

Miljörättsrörelsen som växer globalt är avsiktligt intersektionell, vilket visar hur den globala uppvärmningen är kopplad till frågor som ras, fattigdom, migration och folkhälsa. Ett område som nära hänger ihop med klimatkrisen och som får liten uppmärksamhet är dock militarismen. Här är några av de sätt som dessa frågor – och deras lösningar – är sammanlänkade.

1. Den amerikanska militären skyddar Big Oil och andra utvinningsindustrier.

USA:s militär har ofta använts för att garantera att amerikanska företag har tillgång till utvinningsindustrins råmaterial ute i världen, särskilt olja. Gulfkriget mot Irak 1991 var ett uppenbart exempel på ett oljekrig. Idag är USA:s militära stöd till Saudiarabien kopplat till den fossila bränsleindustrins fasta föresats att kontrollera tillgången till världens olja. Hundratals amerikanska militära baser spridda över hela världen finns i resursrika områden och nära strategiska fraktleder till sjöss.
Vi kan inte hoppa av det fossila bränslets ekorrhjul förrän vi förmår stoppa vår militär från att agera som världens stora väktare för Big Oil.

2. Pentagon är världens största institutionella konsument av fossilt bränsle.

Om Pentagon var ett land skulle enbart dess bränsleanvändning göra det till den 47: e största utsläpparen av växthusgas i världen, större än hela nationer som Sverige, Norge eller Finland. USA:s militära utsläpp kommer främst från användning av bränslepåfyllning av vapen och utrustning, samt belysning, uppvärmning och avkylning av mer än 560 000 byggnader runt om i världen.

3. Pentagon lägger beslag på finansiella medel vi behöver för att på allvar kunna hantera klimatkrisen.

Vi spenderar nu mer än hälften av den federala regeringens årliga budget på militära utgifter när det största hotet mot USA:s säkerhet inte är Iran eller Kina, utan klimatkrisen.
Vi skulle kunna minska Pentagons nuvarande budget till hälften och fortfarande ha en större militärbudget än Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea tillsammans. Besparingarna på 350 miljarder dollar skulle sen kunna föras över in i Green New Deal. Bara 1 procent av den militära budgeten för 2019 på 716 miljarder dollar skulle räcka till att finansiera 128 879 gröna infrastrukturjobb istället.

4. Militära operationer lämnar efter sig ett giftigt arv .

USA:s militära baser fördärvar landskap, förgiftar jordar och förorenar dricksvatten. Vid Kadena-basen i Okinawa har den amerikanska flygvapnet förgiftat den lokala marken och vattnet med farliga kemikalier, som arsenik, bly, polyklorerade bifenyler (PCB), asbest och dioxin. Här hemma har miljöskyddsorganet EPA (Environmental Protection Agency) identifierat över 149 nuvarande eller före detta militära baser som “SuperFund-platser” ( eftersom Pentagon har lämnat efter sig föroreningar i jorden och i grundvattnet i närheten, som är mycket farliga för människor, djur och växter.)
Enligt en regeringsrapport från 2017 har Pentagon redan använt 11,5 miljarder dollar på sanering av miljön av stängda baser och det krävs ytterligare 3,4 miljarder dollar.

5. Krig förstör ömtåliga ekosystem som är avgörande för människors hälsa och motståndskraft mot klimatet.

Direkt krigföring förstör naturligtvis miljön, genom bombningar och invasioner av trupper som förstör marker och infrastruktur. På Gazaremsan, ett område som har drabbats av tre stora israeliska militära angrepp mellan 2008 och 2014, riktade Israels bombkampanjer in sig på avloppsrenings och kraftanläggningar – vilka resulterade i att 97 procent av Gazas sötvatten förorenades med salt och med avloppsvatten, och därför blev hälsovådligt att förtära.

I Jemen har den saudiarabiska bombkampanjen skapat både en humanitär och en miljö katastrof, som har lett till mer än 2 000 fall av kolera som det nu rapporteras om dagligen. Efter Pentagons förödande invasion 2003 i Irak har spridits miljögifter, som innehåller utarmat uran, och barn som bor i närheten av amerikanska baser föds med ökad risk för medfödd hjärtsjukdom, ryggradsdeformation, cancer, leukemi, gomspalt och de föds utan eller har missbildade och förlamade armar och ben.

6. Klimatförändringar är en förstärkning av det hot som gör redan farliga sociala och politiska situationer ännu värre.

I Syrien ledde den värsta torkan på 500 år till en missväxt som drev landsbygdsbefolkningen in till städerna, vilket gjorde att arbetslösheten ökade och den politiska oron förvärrades, vilket bidrog till upproret 2011. Liknande klimatkriser har utlöst konflikter i andra länder i Mellanöstern, från Jemen till Libyen.

När globala temperaturer fortsätter att stiga kommer det att bli fler ekologiska katastrofer, fler massemigreringar och fler krig. Det kommer också att ske fler inhemska väpnade konflikter – inklusive inbördeskrig – som kan spridas utanför gränser och destabilisera hela regioner. De områden som är mest utsatta är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och Syd-, Central- och Sydostasien.

7. USA saboterar internationella avtal som handlar om klimatförändringar och krig.

USA har medvetet och konsekvent underminerat världens samlade ansträngningar för att hantera klimatkrisen genom minskning av växthusgasutsläppen och påskyndandet av övergången till förnybar energi. USA vägrade att gå med i Kyoto-avtalet 1997. Att Donald Trump nu lämnade Paris klimatavtal. som slöts 2015 ,var det senaste exemplet på detta flagranta åsidosättande av naturen, vetenskapen och framtiden.
På liknande sätt vägrar USA att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen som utreder krigsbrott, USA bryter mot internationell lagar genom egenmäktiga invasioner och sanktioner och drar sig ur kärnvapenavtalet med Ryssland. Genom att prioritera vår militär framför diplomati, sänder USA meddelandet att “allting går med våld” och gör det svårare att hitta lösningar på klimatkrisen och militära konflikter.

8. Massemigration orsakas av både klimatförändringar och konflikter, emigranterna möter ofta ett militariserat förtryck.

En rapport från World Bank Group 2018 uppskattar att klimatförändringseffekter i tre av världens tätast befolkade utvecklingsregioner – Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika – kan leda till förflyttningar av mer än 140 miljoner människor före 2050, både inom och utanför ländernas gränser.
Miljoner migranter från Centralamerika, Afrika och Mellanöstern flyr redan från miljökatastrofer och konflikter. Vid den amerikanska gränsen är migranter inlåsta i burar och strandade i läger. På Medelhavet har tusentals flyktingar drunknat när de försökt ta sig över till Europa. Samtidigt tjänar vapenhandlarna enorma summor när de underhåller konflikterna i dessa regioner genom att sälja vapen och bygga interneringsanläggningar för att säkra skiljelinjer mot flyktingarna.

9. Militariserat statligt våld utövas mot samhällen som gör motstånd mot företagens miljöförstöring.

Folkgrupper som kämpar för att skydda sina områden och byar mot oljeborrar, gruvföretag, storboskapsfarmare, jordbruksföretag etc. möts ofta med statligt och paramilitärt våld. Man kan se det i Amazonas idag, ursprungsbefolkningen mördas för att de försöker stoppa avverkning och nedbränning av deras skogar. Man kan se det i Honduras, där aktivister som Berta Caceres har skjutits för att hon försökt rädda deras floder. Berta Caceres var miljöaktivist från Honduras som försökte stoppa ett dammbygge som skulle översvämma stora delar av deras marker, mördades 2016, dagen innan hon skulle fylla 43 år.

År 2018 fanns det 164 dokumenterade fall där miljöaktivister hade mördats i världen.

I USA möttes de inhemska befolkningsgrupper- som protesterade mot planerna på att bygga Keystone-oljeledningen i South Dakota– av polisen som anföll de obeväpnade demonstranterna med tårgas och vattenkanoner som avsiktligt sattes igång när det var minusgrader. Regeringar runt om i världen utvidgar sina undantagstillståndslagar för att omfatta klimatrelaterade omvälvningar, det underlättar möjligheten att utöva repressalier mot miljöaktivister som har brännmärkts som “eko-terrorister” och som har utsatts för upprorsbekämpande operationer.

10. Klimatförändringar och kärnvapen är båda existensiella hot mot planeten.

Katastrofala klimatförändringar och kärnvapen är alldeles särskilda existentiella hot mot människans överlevnad. Skapandet av kärnvapen – och deras spridning – drevs på av global militarism, men kärnvapen erkänns sällan som ett hot mot livets framtid på denna planet.

Till och med ett mycket “begränsat” kärnvapenkrig, som involverar mindre än 0,5 procent av världens kärnvapen, skulle vara tillräckligt för att orsaka katastrofala globala klimatstörningar och en världsomfattande hungersnöd, vilket skulle medföra att upp till 2 miljarder människor hamnar i riskzonen.

The Bulletin of Atomic Scientists har ställt sin ikoniska domedagsklocka på 2 minuter i midnatt, vilket visar det allvarliga behovet av ratificering av FN-konnentionen om ett förbud mot kärnvapen. Miljörörelsen och anti-kärnvapen-rörelsen måste arbeta hand i hand för att stoppa dessa hot mot planetens överlevnad.

För att få loss miljarder Pentagon dollar till investeringar av livsviktiga miljöprojekt och för att eliminera krigens miljöförstörelse måste folkrörelser placera “slutkrig” högst upp på “måste göra” -listan, för att vi ska få en fredlig planet som det går att leva på. (Slut Medea Benjamin).

Medea Benjamin

Mer uppgifter om utsläpp.
USA:s energidepartement har rapporterat att USA:s försvarsdepartement har producerat totalt 527 miljoner ton CO2-ekvivalent från 2010 till 2017, i genomsnitt cirka 66 miljoner ton per år under denna period, ungefär samma växthusgas utsläpp som om 14 miljoner personbilar som körts under ett år. Under 2001-2017 skedde totalt utsläpp på  totalt 1212 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Under ett år är Pentagon utsläpp större än många mindre länder utsläpp av växthusgaser. De militära utsläppen från USA uppgick år 2017 till 59 miljoner ton (inklusive biogena utsläpp), mer än Finland, som släppte ut 47 miljoner ton, Sverige som släppte 50,8 miljoner ton, och Danmark som släppte ut 33,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Utförlig rapport.
Liknande artiklar: