Thage G Peterson fyller idag 90 år. Han tillhör idag dem inom det socialdemokratiska partiet som fortfarande står upp för den politik som förknippas med Olof Palme.
Den kyliga kvällen den första mars 1986, mindre en dygn efter det att Olof Palme mördats i korsningen Sveavägen Tunnelgatan, talade Thage G Peterson inför tusentals församlade på Sergels torg. Han inledde sitt tal med orden:
Olof Palme är död. En iskall vind drar genom Sverige vid detta bud.”
Den iskalla vinden hade skördat sitt offer. Och begravningen, omgärdad av rörelsens röda fanor, blev också ett förebud om begravningen av den socialdemokrati som Thage Peterson så helt och förbehållslöst identifierat sig med.
I efterhand är det lätt att se att den iskalla vinden kunde förmärkas redan då Thage Pettersson tillträdde som industriminister i Olof Palmes ministär i oktober 1982. Olof Palme var, till högerns besvikelse, tillbaka som statsminister efter att socialdemokraterna sedan 1976 varit i opposition.
Samtidigt pågick ubåtsjakten i Hårsfjärden. Genom fakta som efterhand framkommit vet vi nu att det med största sannolikhet handlade om en provokation orkestrerad av en antal NATO-stater (USA, Storbritannien och Italien). Höga svenska militärer var involverade. CIA-chefen William Casey, som befann sig i Rom, kom på blixtvisit. Efter diskussioner med tre höga svenska militärer ordnades så att de “främmande ubåtarna” kunde släppas ut och iväg. En var tämligen allvarligt skadad.
Som vi vet kom det att heta att ubåtarna varit sovjetiska, och inom marinofficerskretsar och extremhögern spreds skrönan om att det var Olof Palme som så snart han tillträtt sett till att släppa ut dem.
På SÄPO ruvande ledningen fortfarande på “uppgifter” man fått från CIA och MI6 om att Olof Palme var knuten till sovjetiska KGB. “Uppgifterna” hade överlämnats till SÄPO-ledningen i början av 1970-talet, då Olof Palme internationellt var en av de främsta kritikerna av USA:s terroristiska krig i Vietnam, Laos och Kambodja.
Det så kallade “näringslivet”, SAF och Industriförbundet, spred genom sitt bokförlag Timbro påståendet att det med största sannolikhet i Olof Palmes omedelbara närhet fanns en “inflytelseagent”, som verkade för Sovjetunionen. Alternativt att Olof Palme själv var den sovjetiska “mullvaden”.
Parallellt drev arbetsgivarorganisationerna och högern sin aggressiva kampanj mot löntagarfondsförslaget. Ofta användes i kampanjen beteckningen “palmefonderna”.
När socialdemokraterna och Olof Palme efter valet hösten 1985 kunde sitta kvar vid regeringsmakten blev reaktionen stark inom högern – både i Sverige och internationellt. Hatkampanjen intensifierades. Enligt Olof Palmes familj uppfattning blev den ständigt allt mer brutal, och nådde sitt crescendo den sena kvällen 28 februari 1986.
Men högervinden fortsatte även efter mordet att dra fram över landet. Nu var ju ett viktigt hinder undanröjt. På tvärs med den mening som Olof Palme i sin sista intervju hävdat, några timmar före mordet, att den offentliga sektorn skulle värnas, följde vågen av privatiseringar. Nyliberalismen vann ständigt terräng, även inom socialdemokratin. Och inkomstklyftorna växte stadigt.
Det successiva närmandet till den USA-dominerade militäralliansen NATO tog fart, och processen kröntes genom det av partiets ledning 2022 under kuppartade former genomdrivna beslutet att partiet nu ställde sig positivt till en ansökan om fullt medlemskap i NATO.
Thage G Peterson har åsett denna förändring av sitt parti med sorg. I NATO-frågan har han inte “som så många andra” ändrat ståndpunkt.
Fem böcker har han hunnit skriva efter att han 1998 lämnade riksdagen. Den första, Resan mot Mars – anteckningar och minnen, kom 1999. Olof Palme som jag minns honom kom 2002. Den senaste (2021) heter Elin i mitt liv: om Elin Wägner och mitt unga jag. Elin Wägner var en vän till familjen under Thages uppväxtår i småländska Berg.
I en intervju i gårdagens Dagens Nyheter säger han att han inte kommit över mordet på Olof Palme. Även om det tycks som att många inom han partis ledning kommit över det, är det med säkerhet också väldigt många i Sverige som, i likhet med Thage G Peterson, inte gjort det.
Om två dagar släpps författaren och journalisten Gunnar Walls fjärde bok om mordet på Olof Palme och mordutredningen. Gunnar Wall har inte “kommit över”, och han är idag i vida kretsar på grund av sina under snart fyra årtionden ackumulerade kunskaper mycket respekterad.
I likhet med vad som gäller för Thage G Peterson bottnar Gunnar Walls envisa sökande i fasthållandet vid arbetarrörelsens traditionella värderingar.
