Bildskapare: Sammy Sander / Pixabay

Terrorn mot palestinierna i Gaza – En talande likgiltig tystnad i Sveriges riksdag

Jag var i köket vid 12-tiden idag 17 januari för att fixa lite käk. Hade TV-n på och lyssnade förstrött i bakgrunden på riksdagsdebatten.

Jag hörde vänsterledaren Nooshi Dadgostar som i ett kort “andrainlägg” tog upp situationen i Gaza.

Hon beskrev Israels sinneslösa bombningar, som lägger Gaza i ruiner. Hur sjukhus bombas. Hur det saknas mat och vatten, läkemedel och annat livsnödvändigt. Hur människor, barn, kvinnor och gamla dödas och skadas i en omfattning som sällan skådats.

Hon tog också upp att Sydafrika nu anklagar Israel för folkmord i Gaza, och att en rättsprocess har inletts av Internationella domstolen i Haag.

Nooshi Dadgostar ställde frågor till regeringen, främst riktat till statsminister Ulf Kristersson, varför regeringen är så passiv när det gäller den pågående förintelsen av Gaza. Hon frågade bland annat om man kan tänka sig att ställa sig bakom ett eld upphör, vilket FN krävt, men där USA lagt in sitt veto.

Jag väntade med spänning på var Ulf Kristersson, men även företrädare för övriga partier hade att säga. Vad skulle de svara?

Svaret blev … total tystnad! Inte någon från övriga partier begärde replik på Nooshi Dadgostars inlägg.

Jag blev minst sagt förvånad. Någon borde väl ha något att säga om situationen i Gaza. Eller överskuggar frågor om strandskydd, och bensin- och dieselpriser allt annat så till den milda grad att man inte “orkar med” att även tala om läget i Gaza?

Eller kan tystnaden från de övriga partierna handla om någon slags härskar- och utfrysningstaktik?

En markering, i stil med Annie Lööf förre centerledaren, att man inte vill ha något att göra med ett ”ytterkantsparti” som Vänsterpartiet?

Ni kanske minns förhandlingen under den förra regeringen om ”en tusenlapp i plånboken till fattigpensionärerna” som V krävde. Det blev en “förhandling” mellan V och C där Socialdemokraterna fick agera mellanhand därför att ”mittenextremisten” Annie Lööf, som har Pinochet-beundrarinnan Margret Thatcher som förebild, inte ens ville prata med “vänsterextremisten” Nooshi Dadgostar.

Det andra “ytterkantspartiet” ingår ju nu i regeringsunderlaget och har ett mycket stort inflytande över den förda politiken, och har därmed blivit ”rumsrent”, i alla fall sett med moderaternas, kristdemokraternas och liberalernas ögon.

Rolf Waltersson

Lästips:

I Haag erkänns det palestinska lidandet – Aftonbladet, 2024-01-17.

You May Also Like