Det dokument som nu Sverige och Turkiet har kommit överens om och som banar väg för Turkiets accepterande av Sverige som NATO-medlem är minst sagt intressant i sin brist på logik och moral.
Låt oss här uppehålla oss vid en av punkterna. Vi citerar:
(…) Detta samarbete, ett så kallat Security Compact, kommer att vara inrikta på att bekämpa terrorism i alla former. Sverige förbinder sig också att inte erbjuda stöd till till organisationerna YPG/PYD och FETO”
FETO är en förkortning för Gülen-rörelsen, den islamska rörelse som Erdoğans AKP först samarbetade med och sen kom i konflikt med.
Vi lämnar karaktäriseringen av det i konturerna något svårfångade FETO åt sidan i denna text, och kommer här att koncentrera oss på PYD och YPG.
PYD är ett parti som organiserar kurder i Syrien. PYD och dess väpnade gren YPG och deras kvinnobataljon YPJ var helt avgörande när terrororganisationen Islamska Staten (IS) nedkämpades. De syriska kurderna förlorade 11 000 stridande i kampen för att krossa IS. Även Sverige uttalade då stöd till PYD och YPG. Dessa organisationer offrade ju sig ju i kampen för oss alla.
Den turkiska staten spelade däremot under täcket med IS.
När IS-terroristerna anföll den kurdiska staden Kobane, –på synavstånd från gränsen till Turkiet – stod de turkiska stridskrafterna och tittade på. Många Mellanöstern-experter menar att Erdoğan inte bara var passiv utan också aktivt samarbetade med IS.
Turkiet har ju hela tiden bedrivit terrorbombningar mot kurdiska områden i Irak och Syrien.
Nu lovar alltså den svenska regeringen att inget som helst samarbete ska få ske med de kurdiska organisationerna och därmed inte heller med de befriade området i Syrien som går under namnet Rojava.
I dokumentet lovar Sverige att bekämpa terrorism. Men som ni ser betyder det i praktiken att förhindra stöd till de krafter som mer än alla andra bekämpat terrorism. Och det betyder samarbete med den militär-apparat (den turkiska) som inte lyft ett finger mot IS-terrorismen, och som med terror bekämpar kurderna strävande efter demokrati och frihet. Märk väl att kurderna varken i Syrien eller Turkiet kräver separation utan demokrati och nationella rättigheter inom de befintliga statsgränserna.
Den svenska regeringens uppgörelse med Erdogan-regimen är en uppvisning i extrem feghet och förräderi i kampen mot terrorism. Ett knivhugg i ryggen på det kurdiska folket.
NATO kommer också att vara aktiv i detta förräderi. Stoltenberg lovar intensifierad “kamp mot terrorismen”. Vilket alltså betyder kamp mot dom som mer än några andra offrat sej i kampen mot terrorismen.
Sveriges löften och medlemskapet i NATO betyder att Olof Palmes politik med stöd till folkens befrielse nu definitivt begravts. Sveriges regering står stadigt på imperialismens och folkförtryckets sida.
Peter Widén
