För några dagar sedan såg jag för andra gången dokumentärfilmen “Beskedet”, som visas på SVT. Filmen handlar och pianisten och kompositören Stefan Nilsson och hans hustru:
“Pianisten Stefan Nilsson avled i sitt hem den 25 maj i år. Han har gjort sig mest känd som kompositör av musik till omtyckta filmer och TV-serier.
I februari i år fick han efter en tids sjukdom ett chockartat besked – han hade drabbats av den obotliga sjukdomen ALS.
Stefan Nilsson och hans fru Charlotte Hasselquist Nilsson tog då kontakt med Tom Alandh, och det resulterade i ett samtal om livet, kärleken och Stefan Nilssons rika musikgärning”.
—Så introduceras denna dokumentärfilm av SVT.
Att jag tittat på denna film två gånger är för att den är så fantastisk. Så vacker mitt i allt det tragiska. På något vis finns även något hoppfullt mitt i det hopplösa. Att man efter “beskedet” uppskattar livet på ett annat sätt.
“Det är fint att sitta här ute på verandan i och vara sjuk”, som Charlotta säger mot slutet av filmen.
I filmen får man också höra Stefan och Charlotte spela dubbelpiano där de framför ett lekfullt stycke.
Vad som gör filmen så otroligt bra och tankeväckande beror också på journalisten och dokumentärfilmaren Tom Alandh. Tom Alandh har fram till nu gjort 106 dokumentärer, varav “Beskedet” är den senaste.
Att jag fastnade för “Beskedet” beror nog till viss del av att en av filmerna Stefan Nilsson skrivit musiken till är Kay Pollaks “Så som i Himmelen”.
“Så som i Himmelen” var en av min sambos favoriter, inte minst på grund av Helen Sjöholm som sjöng filmens ledmotiv “Gabriellas sång”. Helen var också en av min sambos favoriter.
I dokumentären förklarar Stefan Nilsson hur det gick till när han skrev “Gabriellas sång”, hur han tänkte, att “grundtonerna” i introt, inledningen, är hjärtats slag.
Kortfattat handlar Så som i Himmelen om:
“En internationell framgångsrik dirigent. Daniel Daréus, återväder till sin norrländska hemby för att dra sig tillbaka på grund av sjukdom. Han tar på sig att hjälpa till att få fason på byns kyrkokör, och utnämns till kantor. I kören sjunger Lena, som han förälskar sig i.
Prästen i församlingen är allt annat än förtjust i kantorns idéer; till råga på allt sjunger hans fru i kören. Förveckling uppstår”,
—Wikipedia.
Några av de cirka 50 filmer och tv-serier Stefan Nilsson skrivit musiken till:
- Sally och friheten (1981)
- Falsk som vatten (1985)
- Lotta på bråkmakargatan (1992)
- En sång för Martin (2001)
- Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (2005)
Några av Tom Alandhs dokumentärer, som oftast har ett socialt patos:
- Svenska makthavare – “Van att få som han vill” (1984)
- Folkhemmets förlorade heder: Med sprickor i grunden och flagnad fasad (1988)
- Kronofogden kommer – vems är skulden? (1993)
- Att stå utanför och se in (2010)
- Vad hände med grabbarna på kåken? (2013)
PS. Efter “Så som i Himmelen” har Kay Pollak gjort en uppföljare, “Så ock på Jorden”.
En film där antalet kyrkobesökare stadigt sjunker. Man tar kyrkorummet till nya “höjder” genom att helt sonika riva ut kyrkbänkarna; “Varför ska besökarna sitta på rad och stirra in i nackarna på varandra?” Efteråt sitter alla i ring, även prästen som lämnar sin predikstol, så all alla kan se varandra. Det ger också “fritt spelrum” i kyrkan när kyrkans kör, Hallelujakören, övar inför sitt uppförande av Mendelssohns “Hallelujah”.
Motvilligt accepterar prästen detta med ommöbleringen i kyrkan. Men högsta kyrkoledningen får naturligtvis spader, inte minst därför att man också bjuder in till dans i kyrkan.
Kaoset är total när alla (van)föreställningar vänds upp och ner.
Lästips.
- Beskedet – SVT Play (dokumentären inleds med att Stefan Nilsson spelar Gabriellas sång och förklarar hur musiken är uppbyggd med hjärtslagen som grundtema som återkommer hela tiden)
- Gabriellas sång – YouTube – Helen Sjöholm (det är filmversionen av Gabriellas sång)
- Stefan Nilsson (kompositör) – Wikipedia
- Tom Alandh – Wikipedia
Rolf Waltersson
