I syriska Kurdistan (Rojava) leds kampen mot förtrycket av partiet PYD och dess väpnade gren YPG. Men det är kvinnorna i YPJ, de väpnade enheterna som enbart organiserar kvinnor, som fångat världens uppmärksamhet. Idag handlar det om mer än 10 000 kurdiska kvinnor som varit avgörande i kampen mot Islamska Staten och nu i kampen mot den turkiska invasionen.
I det blodiga mörker som konflikten i Syrien utgör framstår kampen i Rojava som ett ljus i mörkret.
Så låt oss först sätta in frågan i sitt Syriska sammanhang. Assadregimen svarade 2011 på protesterna mot sin brutala diktatur med än mer brutalitet. Gatuprotesterna gled över i väpnade aktioner.
Demokratiska kritiker mot Assadregimen förpassades till marginalen av islamister stödda av USA Turkiet, Saudiarabien och andra Gulfstater. Den ryska imperialismen kastade sej in på regimens sida. Resultatet är ett gigantiskt lidande och en obeskrivlig katastrof. PYD som lidit svårt under Assadregimens förtryck såg sin chans att nu skjuta fram det kurdiska folkets positioner men utan att bli en bricka i den av västimperialismen, Turkiet och Gulfstaterna kontrollerade koalitionen.
Kurderna på den turkiska sidan om gränsen har en lång historia av kamp mot den turkiska statens förtryck. PKK är namnet på den kurdiska organisationen i Turkiet. 2011 rådde en de facto vapenvila, men den turkiske presidenten skulle snart återuppta väpnade angrepp på kurderna. Han behövde ett krig för att piska upp en nationalistisk stämning och kunna attackera det nya demokratiskt socialistiska (av många kurder stödda) partiet HDP.
PKK och PYD genomgick också en politisk ideologisk utveckling bort från en auktoritär till en frihetlig, feministisk och ekologisk form av socialism. Det är mot den bakgrunden man ska se kvinnosoldaterna i YPJ. Kvinnliga soldater finns i flera arméer utan att det har någon progressiv funktion, (Den svenska armén, den US-amerikanska, den israeliska, ja till och med in några av de islamistiska miliserna i Syrien, liksom i den syriska armén). De kvinnliga soldaterna i YPJ ska däremot ses som en del av ett försök att bygga ett nytt samhälle fritt från förtryck. I en del av världen där patriarkalt förtryck varit en grundsten. YPJ-kvinnorna innebär därför en mobilisering inte enbart mot IS-terrorister, Turkiet, Assadregimen och jihadiska miliser. Det innebär också en mobilisering mot de patriarkala strukturerna i det kurdiska samhället.
YPJ har varit mycket viktiga i kampen mot Islamska Staten. Det gäller till exempel i försvaret av staden Kobane och i kampen för att rädda Yasiderna i Irak från Islamska Statens folkmord..
USA har också insett att YPG och YPJ varit de mest kompetenta krafterna i kampen mot IS. Därför har man gjort en taktisk allians med de kurdiska styrkorna och de arabiska grupperna i Syrian Democratic Forces (SDF) som slåss tillsammans med kurderna. USA har försett YPG-YPJ-SDF med vapen och utbildning. Inte för att regimen i Washington hyser någon som helst sympati för samhällsprojektet i Rojava, utan enbart för att dra nytta av de kurdiska organisationernas kapacitet för att slå ut IS.
Man kan förstå att YPG-YPJ-SDF sett de kortsiktiga fördelarna med samarbete med USA.
Enbart under kampen om Kobane fick YPG-YPJ 24 ton handeldvapen och ammunition och 10 ton medicinsk utrustning. Icke desto mindre är “fiendens fiende är min vän” en dödsfälla. USA kommer inte bara att vända kurderna ryggen. När väl IS är besegrat kan vi få se USA inte bara vända ryggen, utan till och med göra gemensam sak med sin NATO-vän Turkiet. Imperialismen har sin egen dagordning. På lång sikt innebär imperialistisk inblandning alltid att de förtryckta förlorar.
Samma sak gäller YPG:s inbjudan till till den syriska armén att komma in i Afrin och bekämpa den turkiska invasionen. Erdoganregimen har ju samtidigt föreslagit Assad att komma in i Afrin för att tillsammans slå kurderna! Assadregimen har en lång historia av förtryck mot kurderna. Att som PYD/YPG hoppas på Assadregimen som en tillfällig taktisk allierad är att spela roulett.
Men det är alla Röd-Gröna krafters plikt att idag fördöma den turkiska invasionen och ge allt stöd till motståndet mot den. Vi måste fördöma den syriska oppositionskoalitionens skandalösa stöd till invasionen och dess väpnade gruppers (F.S.A.) deltagande i anfallet på Rojava. Och vi måste visa på och stöda de progressiva samhällsförändringarna i Rojava. Kvinnorna i YPJ är som vi sagt ett ljus i mörkret.
Peter Widén